Etikundervisning med film som pedagogiskt verktyg : En studie om religionskunskapslärares ämnesdidaktiska val

Sammanfattning: Film är ett populärt medium som har blivit allt mer vanligt att använda i undervisningssyfte. Följande uppsats har studerat hur film kan användas i religionskunskapsämnet för att undervisa om etik.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur sex gymnasieverksamma religionskunskapslärare undervisar om etik med hjälp av film som pedagogiskt verktyg, genom att ta reda på hur de beskriver och motiverar sina ämnesdidaktiska val kring det. Uppsatsen har också undersökt lärarnas synpunkter på att använda film som pedagogiskt verktyg i undervisningen och analyserat vilka kompetenser som lärarna anser vara önskvärda för eleverna att uppnå i etikundervisningen. Undersökningens empiri har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med kvalitativa forskningsintervjuer. Urvalsgruppen har valts med särskild hänsyn till respondenternas profession och lämpliga erfarenhet för ämnet.Studiens resultat visar att lärarna undervisar på olika sätt, däribland med normativa teorier, etiska dilemman, övningar och diskussioner. Lärarna använder kortfilmer, spelfilmer, tv-serier och dokumentärer som innehåller olika etiska dilemman för underlag till diskussion, etisk analys och skriftliga uppgifter. Att väcka elevers uppmärksamhet, intresse, provocera fram diskussion och att få variation i undervisningen beskriver flera motiv till att använda film bland lärarna. Enligt lärarna kan också film levandegöra, engagera och möjliggöra arbete på ett känslomässigt plan. Utmaningar med att använda film har visats vara tidsperspektiv och filmrättigheter samt att hitta relevanta filmer för eleverna. Mot bakgrund av uppsatsens teoretiska referensram kunde två ytterligare kompetenser hittas i lärarnas utsagor, att identifiera etiska problem och att vara engagerad och uppmärksam. Dessa kompetenser finns inte uttryckliga i religionskunskapens ämnesplan och det kan därför tolkas som ett tecken på en outtalad etikutbildning.