Restorativa miljöer i en urban kontext : en fallstudie i Malmö

Sammanfattning: Den urbana livsstilen har lett till att alltfler människor insjuknar i stressrelaterade sjukdomar. Bristande återhämtning gör att vi saknar de resurser som behövs för att hantera vardagens krav. Restorativa miljöer är platser som naturligt återhämtar oss från stress och fyller på våra krafter. Detta examensarbete i landskapsarkitektur är ett gestaltningsarbete som undersöker restorativa miljöer i en urban kontext som resulterar i ett gestaltningsförslag av Raoul Wallenbergs Park i Malmö, ett förslag som ska illustrera hur en restorativ park kan gestaltas i en urban kontext. Syftet med arbetet har varit att få en större förståelse över restorativa miljöer samt utforska hur dessa kan gestaltas i relation till en urban kontext, där restorativa karaktärer identifieras som ramverk att förhålla sig till vid gestaltandet av en restorativ miljö. Studien delas upp i sju delar, första delen är en inledning över studiens ramverk med sammanfattande bakgrund, syfte och frågeställningar, precisering av begrepp samt avgränsningar. Del två består av en förstudie som analyserar dagens kunskapsöversikt över befintlig forskning i relation till restorativa miljöer. I del tre beskrivs arbetets tillvägagångsätt och metodiken som anammats. Del fyra presenterar de analysmodeller som använts under platsanalyserna, restorativa teman som identifierats genom semistrukturerade intervjuer samt själva platsanalyserna av restorativa referensplatser i Malmö, vilket allt legat som underlag till gestaltningen. Del fem beskriver designprocessen, alltså hur studien gick från teori till gestaltning där platsanalyser och skissprocessen skildras. Avsnittet inleds med en analys och presentation över Raoul Wallenbergs Park där nuläget beskrivs i relation till identifierade restorativa värden och brister och avslutas med skissprocessen. Del sex redogör resultatet av studien där gestaltningsförslaget presenteras och vilka åtgärder som gjorts för att öka den restorativa karaktären på platsen. Del sju består av avslutande diskussioner över resultatet, metoden samt slutord. Först förs diskussioner och reflektioner över för och nackdelar med metodiken som anammats under arbetet. Därefter diskuteras resultatet i studien och huruvida restorativa karaktärer kan vara ett hjälpmedel vid gestaltandet av restorativa miljöer i en urban kontext. Del sju avslutas med en sammanfattning där det konstateras att fler restorativa miljöer behövs i städer och att landskapsarkitekter kan spela en avgörande roll för att gestalta restorativa miljöer. Med bättre kunskap om restorativa miljöer, såsom restorativa karaktärer, så kan vi med större framgång designa restorativa miljöer.