Rättssäker tvångsvård enligt 3 § LVU? – Särskilt om barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Tvångsvård av barn är ett mycket allvarligt ingrepp i den personliga integriteten. För att barn ska kunna tillförsäkras god vård – utan samtycke – måste det därför ställas höga krav på rättssäkerhet. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida rekvisitet något annat socialt nedbrytande beteende i 3 § lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) uppfyller kravet på rättssäkerhet. Särskilt fokus ligger på barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, vilket avser exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Med hjälp av rättsdogmatisk metod definieras rättssäkerhet som förutsebarhet av rättsliga beslut, samt likhet inför lagen. Med något annat socialt nedbrytande beteende avses enligt förarbetena beteende som avviker från samhällets grundläggande normer. I praxis har fastslagits att beteende som betraktas som symtom på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inte ska betraktas som socialt nedbrytande beteende, något som väckt många reaktioner. Det har påpekats att domstolar saknar kompetens att avgöra när beteende är symtom på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och när det inte är det. Det har också framkommit att socialnämnd ibland tonar ned den psykiatriska problematiken för att få igenom ansökan om vård. 2015 kom en statlig utredning som föreslår en ändring av rekvisitet till något annat i sig självt socialt nedbrytande beteende. Ändringen föreslås träda i kraft 1 juli 2017. Med ändringen ska det tydliggöras att det är barnets beteende som ska vara avgörande vid bedömning av vårdbehov. Ändringen motiveras med att samhället måste ta ansvar för unga oavsett bakomliggande orsaker till barnets beteende. Rättssäkerhet analyseras också i förhållande till det nya lagförslaget. I uppsatsen drar jag slutsatsen att det finns brister i rättssäkerhet med nuvarande lydelse i LVU, såväl i förutsebarhet som i likhet inför lagen. Om lagförslaget går igenom medför det troligtvis ökad rättssäkerhet för barn.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)