Kartläggning av reproduktionsproblem hos berner sennentikar : med fokus på kullstorlek, förlossningsproblem och valpdödlighet

Sammanfattning: 2009–2019 rapporterades årligen i medeltal 74 berner sennenkullar till Svenska Sennenhundklubben (SShK). Renrasiga hundars reproduktion är betydelsefullt för avel och rasens hälsa. Tidigare studier har undersökt reproduktionsproblem hos hundar både i Sverige och internationellt. Studierna har funnit flera faktorer vara associerade med tikens reproduktion. Framförallt anser flera studier att tikens ålder kan ha inverkan på bland annat kullstorlek, prevalensen kejsarsnitt och valpdödlighet. En korrelation har setts mellan äldre tikar och mindre kullstorlek, ökad förekomst av kejsarsnitt och ökad förekomst av valpdödlighet. Speciellt hos större raser har små kullar visat öka behovet av kejsarsnitt. Diskussioner förs även kring inavelsgrad och dess inverkan på hundars hälsa och reproduktion. Huvudsakligen har tidigare studier funnit att hög inavelsgrad kan ha en korrelation till kullstorlek och valpdödlighet. Syftet med denna studie är att kartlägga reproduktionsproblem hos berner sennentikar och därmed ge en inriktad bild på rasens läge i Sverige under det senaste årtiondet. Tidigare studier är inte ofta begränsade till en specifik ras och är därför svåra att jämföra med berner sennen. Studiens syfte är att utvärdera vilka faktorer som kan inverka på rasens reproduktion samt att identifiera behovet av framtida studier. Riktad kunskap om rasens situation i Sverige är relevant för framtiden och kan användas av både veterinärer och uppfödare. I studien användes Svenska Kennelklubbens (SKK) avels- och hunddata angående antal rapporterade kullar, ålder på tik vid första valpning, inavelsgrad och för att söka upp ålder på tikarna. Kullstatistik från SShK användes i studien och bestod av årlig information om kullar och tomma tikar som uppfödarna rapporterat. Information angående kullstorlek, avvanda, dödfödda, avlivade, kejsarsnitt, tomma tikar och inavelsgrad analyserades. Data i studien begränsades till åren 2009–2019. Statistiska beräkningar genomfördes på data från SShK för att ta reda på olika faktorers korrelation. I medeltal föddes 447 valpar per år och 363 avvandes. Ålder på tiken varierade mellan ett och sju år varav flest kullar föddes av treåriga tikar. Kullstorleken varierade mellan 1–14 valpar varav åtta valpar var vanligaste kullstorleken. I studien hade kullstorlek en inverkan på tikens reproduktion. Kullstorlek sågs ha en statistisk signifikant korrelation till förekomsten av kejsarsnitt, speciellt ifall kullen bestod av en eller två valpar. Förekomsten av dödfödsel i kullen hade också en korrelation till kullstorlek. Tikens ålder hade en statistisk signifikant korrelation till kullstorleken, framförallt vid jämförelse av yngre och äldre tikar. Andelen dödfödda var 15 % och andelen avlivade var 3,5 %. Tikens ålder eller kejsarsnitt hade inget samband med förekomsten av dödfödda i denna studie. Av alla kullar undergick 31 % kejsarsnitt och vanligaste rapporterade orsaken var felläge och värksvaghet. I denna studie kunde ingen koppling mellan ålder på tik och kejsarsnitt ses. Inavelsgraden ligger relativt lågt för rasen och låg i medeltal högst år 2009 (1,2 %). För att kunna undersöka ifall inavelsgrad kan påverka rasens reproduktion skulle troligen parningar med högre inavelgrad behöva studeras. Dräktighetsprocenten var låg (i medeltal 63 %), vilket inte tyder på optimal fertilitet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att studiens fynd anses vara användbart för veterinärmedicin och avel. Utanför detta arbete ligger hanens bidrag till reproduktion, vilket även är viktigt att ta i beaktande. God reproduktion är väsentligt för renrasiga hundar och uppfödare rekommenderas främja det även i framtiden. Framtida studier, exempelvis kring identifiering av orsaker till kejsarsnitt, vore relevant för rasens hälsa.