"Hoppjerka" inte längre ett skällsord : En kvalitativ studie om varför ledare väljer att stanna kvar i en organisation.

Detta är en Kandidat-uppsats från Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Sammanfattning: Globaliseringens medföljande rörlighetskultur innebär en utmaning för arbetsgivare då det är av stor betydelse för ett företag att behålla medarbetare för att företaget ska utvecklas (Shanker, 2014). Undersökningsresultat har visat att 39 procent av cheferna i Sverige vill lämna sin nuvarande arbetsgivare, varav 10 procent av dessa ej längre vill arbeta som chef överhuvudtaget (Ledarna, 2015). Denna studie ämnar bidra med ökad insikt i hur organisationer, i ett arbetsliv präglat av rörlighet, kan arbeta för att få ledare att stanna kvar i organisationerna. Syftet med denna studie är att söka kunskap om varför ledare väljer att bli kvar i en organisation. För att uppfylla syftet utgår studien ifrån följande forskningsfrågor: Vilka faktorer motiverar chefer och ledare att stanna kvar i organisationen? Om och i så fall hur skiljer sig dessa faktorer åt mellan de manliga och kvinnliga ledarna? Metoden är kvalitativ och empirin är insamlad via åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Studien är utförd i en offentlig organisation som uttryckte ett behov av den aktuella studien. Det teoretiska ramverket består av tvåfaktorteorin av Herzberg (Herzberg, Mausner & Bloch, 1993), krav-kontroll–stöd modellen av Karasek och Theorell (1990), social role theory av Eagly (1987) samt role congruity theory av Eagly och Karau (2002). Resultatet indikerar att de faktorer som är av betydelse för att ledare ska stanna kvar i organisationen är ledarskapet, relationerna på arbetsplatsen, rättvis lön, självbestämmande, feedback, fokus på resultat och mål, att bidra till samhället, de underställda medarbetarna, utvecklingsmöjligheter samt balans mellan arbetskraven och arbetsresurserna. Dessa faktorer är betydande för både de kvinnliga och manliga ledarna, men resultatet indikerar att det existerar viss diskrepans mellan de krav som ställs på manliga respektive kvinnliga ledare. Kraven på de kvinnliga ledarna är delvis högre samt av en annan karaktär.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)