Ökar risken att drabbas av matförgiftning vid konsumtion av animaliska livsmedel?

Sammanfattning: Förekomsten av matförgiftningar är ett omfattade problem världen över. Förutom att det innebär ett lidande för den som insjuknat och i värsta fall kan leda till döden, orsakar matförgiftningar även samhällsförluster i form av sjukfrånvaro, sjukersättningar, belastning på sjukvården och produktionsbortfall. Varje år gör Livsmedelsverket en sammanställning över inrapporterade fall från hela landet. I Sverige rapporteras det årligen mellan 2000 och 5000 fall av matförgiftningar. Detta antal bedöms dock endast utgöra en bråkdel av totala antalet fall. Vissa livsmedel leder oftare till matförgiftningar än andra och problem kan uppstå i alla led, från produktion till konsument. Exempel på livsmedel som för med sig ökad risk att drabbas av matförgiftning finns både inom animaliska produkter och vegetabiliska produkter. Ca 90 procent av Sveriges befolkning beräknas tillhöra gruppen ”allätare”. Övriga 10 % håller sig till en vegetarisk eller vegansk diet. Vilken påverkan som livsstil, beteendemönster och diet har på risken att bli matförgiftad är inte beskrivet. Syftet med denna studie var därför att studera vilken typ av livsmedel, animaliska respektive vegetabiliska, som i störst utsträckning bidrar till matförgiftning i Sverige. Denna studie baseras på en dokumentanalys av Livsmedelsverkets tio senaste årliga rapporter (2011 – 2020) gällande antal rapporter och insjuknade av matförgiftning. I de fall livsmedel var känt, så var 44 procent av sjukdomsfallen under tioårsperioden 2011 – 2020 kopplade till animaliska livsmedel, 36 procent till blandade rätter och 20 procent till vegetabiliska livsmedel. Baserat på utpekade livsmedel i denna kategori, så var det framförallt ”allätare” som insjuknade. Det relativa bidraget från vegetabilier inom livsmedelsgruppen blandade rätter var dock okänt. Sammanfattningsvis var markant fler matförgiftningar kopplade till animaliska livsmedel jämfört med vegetabiliska livsmedel under den studerade perioden. Den vanligaste utpekade beredningsplatsen som kan spåras till inrapporterade insjuknade var storkök och restaurang och den främsta bidragande orsaken till matförgiftning var bristande hygien. Bristande hygien kan påverka alla typer av livsmedelsgrupper. I de fall där man kunde identifiera smittämnet hade förbättrad hygien troligen kunnat förebygga smitta.