Elevinflytande och delaktighet vid samtal om extra anpassningar : En analys av samtal mellan några gymnasieelever och specialpedagoger

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter några gymnasieelever med språkproblematik inom språk, läs- och skrivområdet ges att påverka och komma till tals vid samtal om extra anpassningar. För att fördjupa och tydliggöra studiens syfte har följande fem frågeställningar använts: Hur delaktiga är eleverna i utformandet av de extra anpassningarna? Hur stort talutrymme har eleverna i samtalen? Vilka språkliga signaler sänder lärarna och eleverna ut i samtalen och hur påverkar det delaktigheten och resultatet? Vilka möjligheter har eleverna att påverka utformningen av de extra anpassningarna? Och hur påverkar val av dokumentationsmetod elevernas möjlighet till inflytande?   Forskningsmetoden som har använts i studien är ljudinspelningar av samtal rörande extra anpassningar mellan sex gymnasieelever och tre specialpedagoger. Specialpedagogerna har lång erfarenhet av att arbeta med extra anpassningar och samtliga av de sex eleverna går i årskurs 1 på gymnasiet och har svårigheter inom språk, läs- eller skrivområdet. Som teoretisk utgångspunkt har Shiers (2001) delaktighetsmodell med fem delaktighetsnivåer använts.   Resultatet av studien visar att eleverna har stora möjligheter till både delaktighet och inflytande vid samtal om extra anpassningar men det finns också utvecklingsområden att arbeta vidare med. Samtliga sex elever deltar i arbetet med att utforma de extra anpassningarna men på olika sätt och i olika hög grad. Fem av pojkarna är aktiva medan en pojke i studien är mer passiv. Det är eleverna som har det minsta talutrymmet och pedagogerna eller mentorn som har det största. Resultatet visar också att det förekommer olika former av språkliga signaler i samtalen som kan ha en positiv eller negativ påverkan på elevernas delaktighet. Elevernas möjligheter att påverka utformningen av de extra anpassningarna verkar enligt resultatet och forskningen ha samband med samtalens hastighet, graden av uppmuntran och stöd, var och när samtalen genomfördes samt vilka dokumentationsmetoder som användes.   Analysen av resultatet som gjordes utifrån Shiers (2001) delaktighetsmodell visade att gymnasieeleverna har större möjligheter till delaktighet och inflytande än vad som krävs enligt Barnkonventionen (UN, 1989). Men analysen visade också att det finns utvecklingsområden att arbeta vidare med för att ytterligare stärka elevernas ställning i skolan och för att ge dem bättre förutsättningar att kunna påverka sin studiesituation.