Skolverkets bedömningsstöd - Vad händer sedan?

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Skolverket gav 2016 ut det nya bedömningsstödet för svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1-3 och beslut togs att bedömningsstödet skulle vara obligatoriskt för årskurs 1 (Utbildningsutskottets betänkande 2015/16: UbU4). Kritik kring bedömningsstödet har framförts då det gäller brist på tydlighet för den fortsatta läsundervisningen samt att bedömningsstödet riskerar att inte identifiera alla elever som är i behov av tidiga insatser (Dyslexiföreningen, 1/2019). Då elevers kunskapsutveckling inte gav förväntad progression skedde en förstärkning av skollagen vilken trädde i kraft den 1 juli 2019 och innefattar en garanti för tidiga stödinsatser (Skolverket, 2019a). Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur åtta lärare uppfattar och resonerar kring bedömning, det fortsatta arbetet med läsinlärning och läsundervisning samt tidiga insatser, utifrån Läsa-delens resultat på Skolverkets bedömningsstöd i årskurs 1. Då relationer är av vikt för inlärning utgår föreliggande studie från det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014) och det specialpedagogiska relationella perspektivet (Ahlberg, 2015). Föreliggande studie har fenomenografi som forskningsansats, vilken innefattar en kvalitativ metod där syftet är att synliggöra variationer av uppfattningar om de fenomen som undersöks. Semistrukturerade intervjuer valdes för insamling av empirin vilket är vanligt vid fenomenografisk forskningsansats (Stukát, 2011). I föreliggande studie visar resultatet att respondenterna uppfattar Skolverkets bedömningsstöd som ett stöd vid bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt för att identifiera elever i behov av tidiga insatser. Respondenterna menar även att resultatet av bedömningsstödet inte nämnvärt påverkar läsundervisningen på gruppnivå, däremot på individnivå genom exempelvis individanpassade läseböcker. I den aktuella studien framträder variationer av uppfattningar i såväl genomförande och bedömning som hur stöd ges vid behov av tidiga insatser. Föreliggande studie skulle kunna bidra till att synliggöra vikten av ökad tydlighet för användandet av bedömningsstödet samt hur resultatet kan användas i det fortsatta arbetet med bedömning, läsundervisning, läsinlärning och ge tydliga rutiner för elevers tidiga stöd

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)