En kompensatorisk litteraturundervisning? En intervjustudie om svensklärares legitimeringar av läsning och litteraturval för heterogena klassrum

Sammanfattning: I en globaliserad värld blir skolors klassrum allt mer heterogena, vilket även gällersvenskämnet. I ämnesplanen för svenska på gymnasiet beskrivs hur läsning kan leda tillförståelse av sig själv och andra samt öppna upp för nya perspektiv och tankesätt (Skolverket,2011/2017). Således torde det i litteraturundervisningen finnas förutsättningar för elever medolika bakgrunder att mötas. Undersökningens syfte är att bidra med ökad kunskap omsvensklärares resonemang kring legitimeringar av litteraturläsning och litteraturval med fokuspå lärares arbete i heterogena klassrum där det finns flerspråkiga elever.Uppsatsens metod är en intervjustudie med sju lärare. Resultatet visar att elevernas läsvanorsnarare än flerspråkighet påverkar lärarnas legitimeringar av läsning och litteraturval.Igenkänning är en viktig legitimering av urval eftersom det anses motiverande ochintresseväckande. Enligt lärarna har läsningen en bildande funktion. Det kan antingeninnebära litterär kunskap, kunskap om kulturarv eller att utveckla självreflexivitet. Ettövergripande kompensatoriskt perspektiv urskiljs vilket leder till ett ifrågasättande avMalmgrens (1996) ämneskonceptioner. Ett förslag på en kompletterande konception lyftsfram.