UNGDOM - LÄRDOM - MANDOM : Föreningen för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar 1868-1918

Detta är en Kandidat-uppsats från Försvarshögskolan/Försvarshögskolan

Författare: Sven-allan Eklund; [2012]

Nyckelord: Vapenövningar; Skolungdom; Obligatorium;

Sammanfattning:

Ungdom, lärdom och mandom under 1800-talets andra hälft och långt in på 1900-talet innebar att landets manliga skolelever, från 1863, ålades att i den ordinarie skolan delta, inte bara i gymnastik, utan också i militära vapenövningar. Drivkraften för detta var dels denationalistiska strömningar som var starka under denna period, dels det manlighetsideal som då också rådde och som innebar att mannen beskyddar, kvinnor och barn blir beskyddade.

Vapenövningar för skolungdom hade startat långt innan år 1863 i vissa skolor. Först ut i landet var Linköpings högra allmänna läroverk, där redan år 1834 undervisades i ”krigskonstens första grunder”. Andra orter med skolor som tidigt började med vapenövningar var Göteborg, Karlstad, Uddevalla och Örebro.

För att understöja de militära vapenövningarna i Stockholms folkskolor bildades 1868 i Stockholm FBSV (Föreningen för befrämjandet av skolungdomens vapenövningar). Vid årsmötet 1870 förslogs och år 1876 påbörjades verksamheten att även omfatta elementarläroverken i Stockholm.

Föreningen insåg tidigt betydelsen av det vi idag kallar PR och Sales Promotion. FBSV utnyttjade tidningar för att sprida information om nyttan och behovet av vapenövningar för skolungdomen. Man riktade speciella inbjudningar till årsmötena till samhällets eliter såsom riksdagsmän, höga skolpolitiker i riket och i Stockholm, höga militära befattningshavare i riket och i Stockholm och liknande.

I FBSVs styrelse fanns så gott som hela tiden en känd samhällsdebattör eller skribent, med känningar inom pressen, som kunde ge sina synpunkter på och hur man skulle agera framgångsrikt med lobbyverksamheten. Bland sådana samhällsdebattörer och skribenter kan nämnas August Sohlman (liberal samhällsdebattör och tidningsskribent), Sven Adolf Hedin (liberal tänkare och författare), Harald Sohlman (redaktör, son till A Sohlman). FBSV hade framgång med sin lobbyverksamhet.

Snart insåg FBSVs styrelse att man skulle utsträcka sin verksamhet till att inte enbart omfatta huvudstadens alla skolor, utan också inkludera rikets övriga elementarläroverk. Det syntes inte dock inte ha blivit något av en propå från 1880 och ett upprop från 1914.

Så småningom, med start år 1891, fann styrelsen att ett sätt att engagera rikets övriga elementarläroverk var att inbjuda dem till de årliga tävlingsskjutningarna. De först inbjudna läroverken var de närmast Stockholm – de från Nyköping, Strängnäs, Uppsala och Örebro.

De obligatoriska vapenövningarna för skolungdomen ifrågasattes också. Det var främst läroverkslärare som diskuterade frågan ur olika aspekter bl. a.: den lämpliga åldern att börja med militära vapenövningar, den tidsmässiga omfattningen av vapenövningarna, den militära nytta som vapenövningarna skapade, den påverkan på fosterlandskärleken vapenövningarna hade. En omfattande debatt pågick mellan läroverkslärarna och FBSV 1897-1899, där de förra menade att de obligatoriska vapenövningarna kunde slopas medan FBSV var av motsatt uppfattning.

Den omfattande debatten 1877-1899 mellan läroverkslärare och FBSV om de obligatoriska vapenövningarnas vara eller inte vara, kan ha bidragit till obligatoriets avskaffande 1917. Konsekvenserna av obligatoriets upphörande ledde till en omvälvande omställning för FBSV. Föreningen tvingades till samverkan med det Frivilliga skytteväsendet, i Stockholm med den 1902 bildade Skolungdomens i Stockholm Skytteförening, och avsåg främst anordnandet av skjuttävlingar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)