Fysiska miljön som potentiellt brottsförebyggande : En fallstudie av fyra svenska kommuner och deras fysiska miljö i utsatta och särskilt utsatta områden

Sammanfattning: Uppsatsen har som syfte att undersöka hur den fysiska miljön potentiellt kan används som ett brottsförebyggande medel. En teoretisk utgångspunkt tas i teorierna Eyes on the street (Jacobs 2004) och Crime prevention through environmental design (Cozens et al. 2005). Genom att använda sig av dessa två teorier har uppsatsen som mål att besvara på vilka olika sätt den fysiska miljön kan användas brottsförebyggande samt om brottsförebyggande ansatser finns med i kommunal planering. En fallstudie har genomförts av fyra svenska kommuner som har utsatta eller särskilt utsatta områden inom sitt geografiskt avgränsade ansvarsområde, för att besvara de två frågeställningarna. De medverkande kommunerna är Göteborg stad med stadsdelen Bergsjön, Haninge kommun med Jordbro, Västerås stad med Bäckby och Botkyrka kommun med Alby. Det är fyra utsatta eller särskilt utsatta områden framtagna av polisen. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och gör en innehållsanalys av offentliga handlingar från de valda kommunerna. Resultatavsnittet redogör hur mönster och teman har identifierats i kommunernas planprogram med mål att bekämpa otrygghet och reducera kriminalitet genom att bland annat stärka den naturliga övervakningen och förtäta stadsdelen. Stor del av vad kommuner redogör för i respektive planprogram hanterar idén om att invånarna utgör ett informellt övervakningssystem. Genom att skapa en fysiska miljön som tillåter invånarna att aktivt röra sig i stadsdelen förvandlas invånarna till ett kollektivt övervakningsmedel som potentiellt avskräcker eventuella förbrytare att begå kriminella akter då möjligheten att bli påkommen förstärks. I slutsatsen bekräftas det hur kommunerna går tillväga för att agera brottsförebyggande i sin fysiska planering genom att uppsatsens vänder sig till forskare som Jacobs (2004) och Cozens et al.(2005) för att undersöka om det finns paralleller mellan kommunernas fysiska planering och teorierna. Bland annat driver kommunerna ett arbete med mål att blanda bostadsbebyggelsen med andra typer av kommersiell eller offentliga service för att erbjuda invånarna anledningar till att befinna sig på särskilda geografiska platser.