FRÅN UPPDRAG TILL LEDARSKAPSHANDLINGAR - En narrativ intervjustudie om hur fem specialpedagoger formar sitt ledarskap på gymnasiet

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syftet med den här studien är att genom specialpedagogers berättelser bilda kunskap om vilka ledarskapshandlingar som finns i deras uppdrag. Vidare avser studien att ta reda på hur dessa ledarskapshandlingarna används i skolans utvecklingsarbete. Studiens teoretiska utgångspunkter är narrativ metod och socialkonstruktivistisk teori. Med narrativ metod möjliggörs att lyssna in och analysera berättelser som människor väljer att berätta utifrån sin erfarenhet. Socialkonstruktivismen handlar om vårt sätt att förklara världen utifrån subjektiva uppfattningar, som skapats genom social interaktion, och på så sätt kan vi reflektera över våra handlingar. Viktiga teoretiska begrepp är ledarskapshandlingar, "requisite variety", "sensemaking" samt arbets- och utvecklingsorganisation. Studiens resultat vilar på kvalitativa intervjuer, där fem specialpedagoger på gymnasienivå har berättat utifrån sina livsvärldar om deras uppdrag, skolutveckling och om ledarskap. I analysprocessen har den hermeneutiska cirkeln och en tematisk analysmodell använts. Resultatet visar på att specialpedagogernas ledarskapshandlingar finns inom deras uppdrag, som de utformat dem i samverkan med ledning och skolpersonal. Skolledningens ledarskap bildar specialpedagogernas förutsättningar för att synliggöra och medvetandegöra deras ledarskapshandlingar, så att det kom-mer elever, lärare och skolan till gagn. I skolutvecklingsarbetet bidrar dessa le-darskapshandlingar till att föra skolans utvecklingsarbete framåt och skapar framgångsfaktorer för elevers måluppfyllelse. I specialpedagogernas närmande i att leda på samtliga nivåer har de en utökad kompetens inom specialpedagogik, och erfarenheter av ledarskap både från sin lärarbakgrund och kompetens-utveckling. De håller sig även uppdaterade om senaste rönen i forskning inom det specialpedagogiska fältet. Sammantaget bidrar detta till att de får legitimitet av skolledning och lärarkollegor, att de utökar skolorganisationens förmåga att hantera elevernas mer komplexa lärmiljö och att integrera arbets- och ut-vecklingsorganisationen på skolorna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)