Hållbarhetsredovisning - Den nya lagens effekt : En kvantitativ studie på svenska börsnoterade bolag

Sammanfattning: Dagens miljöproblem är en fråga som bekymrar många och människans negativa påverkan på jorden går inte att missa. Med en ökande temperaturförändring så måste vi göra en förändring i samhället. Men vad tar företagen för ansvar i detta? Svaret är bland annat hållbarhetsredovisning. Trenden med hållbarhetsredovisning har ökat explosionsartat från att gå till ett par stycken till tusentals. Målet med hållbarhetsredovisning är att företagen redovisar de miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna av sin verksamhet för att ge en transparens för vad företagen egentligen gör för en hållbar utveckling.   För vissa länder har hållbarhetsrapportering varit ett lagstadgat krav i många år med positiva effekter genom bland annat ett större ansvar för ett hållbart företagande och för sin personal. Tidigare har Sverige haft ett krav på att statligt ägda företag ska publicera en hållbarhetsrapport men för att öka transparensen och skapa ett förtroende hos svenska företag beslutade Sveriges regering att även företag som klassas som stora ska upprätta en hållbarhetsrapportering. Denna lag som började att gälla den 31 december 2016 innefattar att företagen ska presentera företagets ställning och resultat, utveckling samt konsekvenser av verksamheten.   För att studera hur lagen har påverkat de börsnoterade företagen i Sverige ämnar vi i denna studie att undersöka om mängden hållbarhetsrapportering har ökat efter lagen trätt ikraft. Studien undersöker även vad storlek har för påverkan på mängden hållbarhetsredovisning samt om företag i industribranschen tenderar att publicera en större mängd information om hållbarhet än vad övriga branscher gör. För att besvara  syftet ingår legitimitetsteorin, intressentteorin, signaleringsteorin och institutionell teori som teoretisk referensram.   Studien förhåller sig med en positivistisk kunskapssyn och genomfördes med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys. Datainsamlingen gick till genom att författarna analyserade företagens publicerade hållbarhetsredovisningar med hjälp av 17 stycken ord fördelade inom kategorierna ”miljö”, ”etik” och ”social”. Orden valdes utifrån innehållet i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) och med inspiration från Global Reporting Institute (GRI) samt tidigare forskning. Med hjälp av innehållsanalysen undersökte vi 40 olika företags hållbarhetsrapporter publicerade år 2015 och år 2017. Dessa företag är börsnoterade på Nasdaq Stockholm och är klassade som antingen Small Cap-företag eller Large Cap-företag.   Från innehållsanalysen kan vi se ett positivt resultat då mängden hållbarhetsredovisning har ökat mellan åren. Om detta beror på det nya lagstadgade kravet kan vi inte fastställa. Vi kunde även se att företagen inom Large Cap rapporterar överlag en större mängd hållbarhetsredovisning än vad Small Cap-företagen gör. Detta kunde fastställas både år 2015 och år 2017, men dock har företagen inom Small Cap gjort en större ökning i mängd mellan åren än vad företagen i Large Cap gjorde. Resultatet visade också att företag inom industribranscher rapporterar mer än vad företagen i den övriga gruppen gör, men endast inom miljörapportering.