Grönskande takterrass : stensjögatans demensboende, Malmö

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Författare: Helena Karlsson; [2017]

Nyckelord: takterass; demens; sinnesupplevelser; perenner;

Sammanfattning: Att drabbas av demens är en svår situation för personerna som drabbas men även anhöriga. Det beskrivs i litteraturen om olika häslofrämjande miljöer för att påverka sinnesupplevelser hos demenssjuka för att må bättre och lättare kunna klara av vardagen. En sådan miljö kallas restorativ och använd i terapuetiska sammanhang. De beskrivs närmare som en terapiträdgård. Här ska sinnesuppleveser och andra element i gröna miljöer påverka välmåendet hos olika utsatta grupper i samhället som på ett eller annat sätt ska minska ångest, stress och oro. Arbetet tog form när jag kom i kontakt med ett demensboende i Malmö. Demensboendet har en takterrass på 7:e våningen som var närmast tillgängliga utemiljö för de boende.Terrassen omgestaltades 2006 av Monika Gora som miljöanpassade ytan för de demenssjuka med hjälp av upphöjda växtbäddar och växter som var anpassade för ståndorten. Ett tag efter etablering så dog växterna och ett nytt växtmaterial behövdes till ytan för att den återigen skulle bli grön. Det resulterade i ett förslag som baserades på ståndorten och nytt växtsubstrat i bäddarna för att göra planteringarna mer kompatibla till platsen. Ett droppbevattningsystem fanns med från början och gjorde att valet av substrat blev det mest givna i det här fallet. Växterna valdes ut efter behov av färg, form och struktur som kunde påverka de äldres minnen tillbaka till något det själva upplevt. Jag valde växter som skulle fungera i en sandbädd och endast bevattnas med droppbevattning för minskad skötsel och som på bästa möjliga sätt kunde återskapa en lummig miljö för de boende att vilja vistas i.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)