Historiens subjekt

Sammanfattning: Uppsatsen tar sitt avstamp i en debatt förd i olika svenska dags- och kvällstidningar mellan en rad olika profilerade vänsterdebattörer. En debatt vari två motstående positioner utarbetas och döps till ”den klassiskt marxistiska” respektive ”den identitetspolitiska”. Syftet med uppsatsen är att bidra med ett teoretiskt utrymme i frågan om det historiska subjektet vari dessa positioner kan mötas för att på så vis stärka den svenska vänstern och dess antikapitalism. Detta görs genom att teoretiskt undersöka dessa två positioner och utarbeta några centrala begrepp på vilka en teoretisk syntetisering är menad att byggas. En sådan syntes byggs genom ett bibehållande av arbetarklassens priviligierade position inom den socialistiska rörelsen och ett gehör för den identitetspolitiska rörelsens mer sammansatta maktkritik. Därmed är klyftan mellan marxismens problem vad gäller en inkluderande och empiriskt korrekt metodik och identitetspolitikens brist på politisk riktning åtminstone teoretiskt sett överbyggd. Ett teoretiskt uppvaknande av det historiska subjektets revolutionära medvetande menas finnas i Benedict Andersons teori om den föreställda gemenskapen.