Från par till föräldrar : om anpassning och skenbar jämställdhet

Sammanfattning: Sammanfattning Detta är en sociologisk studie som med hjälp av kvalitativa intervjuer har undersökt hur föräldrar upplever övergången från par till föräldrar, samt hur föräldraskapet inverkar på jämställdhet. Att bli förälder är något många i vårt samhälle upplever. Denna övergång är fylld av emotioner, krav och förväntningar. I det svenska samhället har jämställdhet länge varit en högaktuell fråga. Lagar har konstituerats, belöningar har skapats för den som förmått vara jämställd i den bemärkelsen att de delat lika på föräldraledighetsdagarna. Att få barn och skapa en familj är ofta förknippat med kärlek och gemenskap, men sällan synonymt med att känna sig ledig. Snarare är det förknippat med oro, stress, ansvar över såväl barn som att sköta om hemmet. Hemmet kräver omsorg och arbete, men vem som ska utföra arbetet har blivit en fråga att diskutera både i politiken och i familjens vardag. Jämställdhet borde innebära lika ansvar och delaktighet i barnomsorg och hushållsarbete för båda föräldrar. Denna studie visar hur övergången från par till föräldrar ökar känslan av trygghet och gemenskap hos individerna, men också att övergången är liktydig med stress och förväntningar om jämställdhet. Studien visar även att dessa föräldrars syn på jämställdhet är förknippat med arbetsdelning och omsorg främst kring barnet. Då arbetsdelning och jämställdhet kring hushållsarbetet och i parrelationen verkar bortprioriteras, kan fädernas engagemang i barnen skapa en skenbar jämställdhet. I vår studie ser vi en anpassning som är gynnsam för männens relation till sina barn, men ogynnsam för kvinnors rättighet till lika möjligheter och samma värde.