Socialtjänsten och den nya brottsligheten : En undersökning av den massmediala diskursen om ungdomsbrottslighet.
Sammanfattning: Syftet med denna studie är att utifrån en medieanalys synliggöra framträdande diskurser kring ungdomskriminalitet kopplat till socialtjänstens arbete när det gäller barn och unga. Med stöd i kritisk diskursanalys inspirerad av Fairclough har 59 artiklar analyserats. Tre framträdande diskurser har identifierats: diskursen om den nya brottsligheten, diskursen om den otillräckliga socialtjänsten samt diskursen om kampen mellan hårda och mjuka åtgärder. Resultatet visar att media framställer ungdomskriminaliteten som ett nytt fenomen där utövande av brott förutsätter svaga band på en kollektiv nivå. Den nya brottsligheten presenteras som en avvikelse från den normala ungdomsbrottsligheten. Socialtjänsten beskrivs vara en viktig aktör i kampen mot ungdomskriminaliteten, men kritiseras samtidigt för sitt bristande engagemang. Hur ungdomsbrottsligheten ska hanteras delar samhället i två bestämda läger där den ena parten kräver hårdare tag, vilket bland annat innebär förslag om hårdare straff; medan den andra sidan efterlyser mjukare och förebyggande insatser. Genomgående i diskurserna förekommer uttalanden från svenska politiker vilket visar att politiken har en betydande roll i diskussionen gällande hur ungdomsbrottsligheten bör förstås och bekämpas. Studien understryker hur medias framställning bidrar till konstruktionen av hur ett fenomen som ungdomsbrottslighet i relation till socialtjänstens arbete bör förstås.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)