Hur upplevs fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt? : Att våga och att orka

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Sammanfattning: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Den orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall globalt. Fysisk inaktivitet är en stark riskfaktor för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. För de som drabbats av hjärtinfarkt är fysisk träning en viktig och effektiv åtgärd för att minska risken för återinsjuknande. Efter en hjärtinfarkt erbjuds hjärtrehabilitering där fysisk träning ingår. Tyvärr fullföljer inte alla programmet. Om sjukvårdspersonal får bättre förståelse för upplevelserna av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt, kan rätt åtgärder vidtas i rehabiliteringsprocessen. Individen kan motiveras att både delta i hjärtrehabilitering och att fortsätta med en fysiskt aktiv livsstil. Sjukdomslidandet kan minskas och livskvaliteten ökas. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en beskrivande litteraturstudie enligt Fribergs metod. Granskning och analys av de valda artiklarna resulterade i 2 huvudteman och 4 subteman. Huvudteman utgjordes av; negativa upplevelser och positiva upplevelser. Subteman utgjordes av trötthet, rädsla, ökat välbefinnande och bättre självförtroende. Fysisk träning är en viktig komponent i primär- och sekundärprevention. Det kan minska risken för återinsjuknande i hjärt- kärlsjukdom och därmed minska sjukdomslidande och öka välbefinnandet. Sjuksköterskan träffar patienten kontinuerligt och har därmed en nyckelroll. Det är viktigt att sjuksköterskan lyckas motivera patienten att inse betydelsen av att delta i hjärtrehabilitering och att bibehålla den fysiska aktiviteten i ett längre tidsperspektiv.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)