Hybridaspens utveckling på skogsmark : en studie av bestånd planterade efter stormen Gudrun

Detta är en Master-uppsats från SLU/Southern Swedish Forest Research Centre

Sammanfattning: Hybridaspen (Populus tremula x Populs tremuloides) har på grund av dess snabba initiala tillväxt en hög produktionspotential vilket har bekräftats i Södra Sverige, där tillväxtnivåer på 20m3sk per hektar och år under en 25-årig omloppstid har uppmätts. Samtidigt har trädslaget fördelaktiga egenskaper lämpliga till dissolvingmassa, ett massasortiment som nyttjas för vidare tillverkning av textilier, och som idag produceras vid Södra skogsägarnas massabruk i Mörrum. Majoriteten av den forskning som ligger till grund för hybridaspens produktionspotential är dock baserade på odlingar gjorda på tidigare jordbruksmark, vilket innebär att underlaget som bekräftar potentialen på skogsmark är bristfällig. Syftet med detta arbete är således att bidra med en ökad erfarenheten om hybridaspens utveckling på skogsmark. I studien ingår en inventering av totalt 23 bestånd som efter stormen Gudrun 2005 återbeskogats med hybridasp. Bestånden är planterade åren 2007, 2008 och 2009 och är resultaten av de objekt, som i en tidigare etableringsstudie från 2010, påvisat en överlevnad på >70%. Faktorer som studerats är: fortsatt överlevnad, tillväxt samt kvalitétsnedsättande skador. Arbetet inkluderar även en översiktlig resultatredovisning av den tidigare studien, en diskussion om vad som påverkat utvecklingen samt rekommendationer till de markägare som funderar på att plantera hybridasp på skogsmark. Resultaten tyder på att den långa hyggesvila som förelåg många av planteringarna, har påverkat både överlevnaden och den fortsatta tillväxten negativt. Försommartorka antas även ha bidragit till en nedsatt vitalitet för bestånd planterade 2008. Tillväxten varierade kaftigt både inom och mellan bestånden och är i genomsnitt långt under de nivåer som bekräftats på tidigare jordbruksmark. Trots detta var resultaten stundvis bra vilket indikerar att bland annat ståndortsanpassning, klonutveckling samt mer forskning tillämpad på skogsmark, sannorlikt kan bidra till både högre och jämnare resultat. Att samtliga bestånd var uppkomna efter stormen Gudrun kan, på grund av den rådande situationen, ha haft en stor påverkan på resultaten. Det är således av stor vikt att fler studier inom detta ämne genomförs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)