Bältesläggning i psykiatrin– en etisk analys

Sammanfattning: Bakgrund: Bältesläggning får användas inom ramen för lagen om psykiatrisk tvångsvård ochlagen om rättspsykiatrisk vård. Fastspänning i bältessäng eller annan anordning används cirka3700 gånger/årligen i Sverige. Ser man till andra Europeiska länder använder flera andraockså fastspänning, medan några har gått över till att istället tillämpa fasthållning avpatienten.Syfte: Att undersöka reglering, förekomst och regionala skillnader avseende bältesläggning iSverige, samt att utifrån ett etiskt perspektiv diskutera för- respektive motargument.Metod: Uppsatsen grundar sig på en hermeneutisk metod, där texttolkning utgör grunden.Analys av begrepp och argument sker systematiskt och baseras på etablerade medicinetiskaprinciperResultat: Det har kunnat påvisas stora regionala skillnader i tillämpning av lagen ompsykiatrisk tvångsvård samt tvångsåtgärden bältesläggning. Det har även kunnat ses attregistreringen av uppföljningssamtal efter tvångsåtgärder är bristfällig. När det gäller deregionala variationerna har det inte funnits något entydigt svar. Förbättringsåtgärder harvidtagits för att förbättra kvalitén på tvångsvården. Den övervägande majoriteten anser attbältesläggning bör användas i så liten utsträckning som möjligt.Slutsats: Bältesläggning är etiskt kontroversiellt där många olika faktorer måste vägas in.Alternativa metoder har presenterats men det finns alltid för- och nackdelar.