Animaliska livsmedel på schemat : hem- och konsumentkunskap för grundskolans årskurs 7–9

Sammanfattning: En allt mindre andel av Sveriges befolkning är verksam inom jordbrukssektorn. Samtidigt ökar såväl konsumtion som import av kött och flertalet andra livsmedel av animaliskt ursprung. Frågor rörande produktion av animaliska livsmedel engagerar allmänheten och får ofta stort utrymme i media. Exempel på sådana frågor är antibiotikaresistens, slakttransporter och grisuppfödning. Konsumenter har såväl inflytande som ansvar, men vilka förutsättningar har de att ”välja rätt” i butiken? För att kunna göra välgrundade val krävs grundläggande kunskaper om de produktionssystem lantbruksdjur hålls i och hur slakt går till. Grundskoleämnet hem- och konsumentkunskap syftar bland annat till att ge elever kunskaper om konsumtion och ge dem förutsättningar att fatta välgrundade beslut vid inköp av olika varor. Mot denna bakgrund syftade studien till att undersöka i vilken omfattning undervisningen i hem- och konsumentkunskap för årskurs 7–9 berör produktion av animaliska livsmedel och huruvida den enskilda lärarens bakgrund påverkar attityderna till sådana frågor samt utrymmet som de ges. Vilket utrymme aktuella samhällsfrågor om produktion av animaliska livsmedel får i undervisningen undersöktes också. Studien genomfördes genom en webbaserad enkät under hösten 2016 bland lärare i hem- och konsumentkunskap. Enkäten distribuerades till 300 slumpvis utvalda grundskoleenheter, från vilka 103 svar erhölls. På grund av den låga svarsfrekvensen samt distributionssättet kunde inga säkra slutsatser om hela populationen hem- och konsumentkunskapslärare i årskurs 7–9 dras. Resultaten visar ändå att lärarna anser frågor om produktion av animaliska livsmedel vara viktiga, men att de får mycket begränsat med utrymme i undervisningen. Frågor som är nära relaterade till hälsa och miljö berörs i större omfattning än frågor om slakt. Lärare med goda självupplevda kunskaper om djurhållning och slakt tenderar att i större utsträckning än övriga anse att dessa ämnen bör vara en del av hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Tidsbrist identifieras som den avgörande orsaken till att frågor av denna typ inte får större plats. Även det faktum att kunskaper om produktion av animaliska livsmedel inte framhävs i läroplanen kan antas påverka det utrymme som frågorna ges.