Nyproduktion av bostäder – förstagångsvärdering och hantering av nedskrivningsindikationer –En studie av fyra kommunala fastighetsbolags tillämpning av K3

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Dagens bostadsbrist i Sverige ställer krav på att allmännyttan, kommunala fastighetsbolag, ska bygga fler bostäder. Bolagen som använder regelverket K3 stöter dock på problem vid tillämpningen av redovisningsprinciperna. Det beror på att dagens byggpriser leder till höga produktionskostnader, som i sin tur medför höga anskaffningsvärden. Det gör att fastighetens anskaffningsvärde kan överstiga marknadsvärdet, vilket kan leda till ett nedskrivningsbehov. Eftersom inte alla företag kan bära en nedskrivning i resultatet, kan de inte heller investera i nyproduktioner. Det kan i sin tur innebära att gällande regler i K3 blir ett hinder för nyproduktion av bostäder. Därmed är det av intresse att förstå hur företag tillämpar redovisningsprinciperna och hur de hanterar eventuella nedskrivningsindikationer. Syfte: Syftet med studien är att förstå tillämpningen av redovisningsprinciper (K3) vid förstagångsvärdering av nyproduktion av fastigheter och hanteringen av eventuella nedskrivningsindikationer samt att identifiera faktorer som ger upphov till eventuella skillnader i tillämpningen av K3. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där fyra kommunala fastighetsbolags ekonomichefer har intervjuats och analys av arkivdata har gjorts. Intervjumetoden var semistrukturerad vilket gav en flexibilitet och möjlighet att hitta alternativa frågeställningar. Vår studie bygger även på befintlig forskning som finns om kommunala bolag samt andra vetenskapliga studier, till exempel inom efterlevnad av redovisningsprinciper. För att komplettera forskningen används lagar och regler som gäller kommunala fastighetsbolag. Resultat och slutsatser: I företagens årsredovisningar återfinns hur de genomför en förstagångsvärdering samt ifall nedskrivningar sker. I intervjuerna framkom en djupare bild av deras arbete med värderingsfrågor. Resultatet visar på att bolagen överlag har tillämpat regelverket på liknande sätt, men vissa skillnader finns avseende vad som ingår i anskaffningsvärdet, upplysningar kring marknadsvärde samt hantering av nedskrivningsindikationer. Trots skillnaderna redovisar bolagen enligt K3 och följer därmed god redovisningssed. Det bör även noteras att bolagen har genomfört nybyggnationer och planerar fortsatta investeringar. Således har de lyckats att hantera såväl krav på nybyggnationer som hantering av reglerna i K3. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan göras inom revisorernas påverkan på bolagens redovisning samt deras tolkningar och bedömningar. Forskning kan göras för hela populationen baserat på de faktorer som sammanställts utifrån referensramen och studien.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)