Vem blir chef? : En kvantitativ studie om det sociala kapitalets betydelse för sannolikheten att besitta en chefsposition.

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: På grund av ojämställdheten mellan kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden undersöks i föreliggande studie vem som blir chef baserat på skillnader i mängd socialt kapital. Syftet är att undersöka om det existerar ett samband mellan nätverksstorlek, kontaktintensitet i nätverkslänkar samt andelen kontakter som är män och socioekonomisk position. Syftet är även att undersöka om sambandet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studiens hypoteser bygger på teorier om strukturella processer och homofili samt styrkan i svaga länkar. Studiens material består av kvantitativa data hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Sambandet undersöks med tre multipla logistiska regressionsanalyser varav den första analysen innefattar både kvinnor och män, den andra analysen innefattar endast kvinnor och den tredje analysen innefattar endast män. Resultatet i studien visar ett samband mellan socialt kapital, kön och socioekonomisk position. Sannolikheten att besitta en chefsposition är högre för individer med större sociala nätverk och socialt kapital är generellt sett viktigare för kvinnor än för män. En potentiell förklaring till att socialt kapital inte förefaller ha betydelse för män är att de får tillgång till högre socioekonomiska positioner via andra mekanismer förenade med sin könstillhörighet och behöver därför inte investera i sitt sociala kapital på samma sätt som kvinnor. Föreliggande studie bidrar till en förståelse av de mekanismer som producerar och reproducerar social ojämställdhet på den svenska arbetsmarknaden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)