Djuridik online. En nymaterialistisk och posthumanistisk kartläggning över icke-mänskliga djurs förkroppsligande i en digital kontext.

Sammanfattning: Vi föds inte ensamma, vi dör inte ensamma och vi lever inte isolerade. Jag är bakterierna i min kropp, planeterna i Vintergatan och blicken som jag avvärjer utanför entrén till ICA. Jag är mitt husdjur, mitt frukostpålägg, min semesterselfie och mitt Instagramkonto. Om rätten förstås som materiellt förkroppsligad, hur kan vi då förstå relationer mellan mänskliga och icke-mänskliga djur? Uppsatsen introducerar en rättsfilosofisk förståelse av postmänskliga relationer mellan människor och djur i en digital kontext. Den lyfter blicken bortom de ramar som rättspositivismen ställer upp om subjektivitet och äganderätt för att belysa aktuella utmaningar såväl som nya möjligheter för relationer som sträcker sig förbi artgränserna. Genom att granska hur sociala medier används som arena för makt, rätt och motstånd utforskas människans konsumtion och objektifiering av våra husdjur och slaktdjur. Synliggörandet av patriarkala och speciesistiska strukturer erbjuder verktyg för att förstå det digitala studieobjekt som författaren kallar “intradjur”; särskilt granskas Instagramfenomenet Grumpy Cat. Det antropocentriska rättssystemet definierar det rationella tänkandet som överordnat det kroppsliga. Följande uppsats luckrar upp idén om en mänsklig överordning genom att hylla alltings kroppslighet. Marginaliserade kvinnor, avvikande queerpersoner och icke-mänskliga djur ingår i annanheten av digitala monster, förhäxade haggor och feministiska katt-cyborger som inte låter sig exploateras av den vita kapitalistiska mannen. Ständigt skapande och i symbios med andra kroppar är vi alla en del av ett större etiskt projekt; en rättslig rörelse som på senare år har förflyttat sig ut på internet. Djuridik Online är en dramatisk och pretentiös hyllning till den kvinnliga och djuriska motståndskraften i det digitala rummet.