Polismyndighetens reformarbete 1920-2020 - Från kommunal polis till statspolis och tillbaka?

Sammanfattning: Studiens syfte har varit att studera polisens reformarbete i den ungefärliga tidsperioden som sträcker sig de 100-åren mellan 1920-2020 med utgångspunkt från nationaliseringsreformen 1965. De frågeställningar som ligger till grund för att ta sig an materialet och som denna undersökning vill besvara är, hur uppstod och vad var syftet med polisens två stora reformer? Hur blev utfallet av dessa? Och, i vilken mån är reformen 2015 lik/olik reformen 1965. För att besvara dessa har en rättshistorisk granskning över polisverksamheten utförts. Studien konstaterar att det funnits en stark trend i förändringsarbetet att rationalisera bort polisdistrikt. Argumentationen för att motivera detta bygger ofta på svårigheter i samordningen av de olika myndigheterna, den tekniska utvecklingen, samhällsutvecklingen i stort och geo- samt demografiska orsaker. Undersökningen visar dessutom att centraliseringen av polisverksamheten under 1900- & 2000-talet sker i snabb takt och till sist avslutas med den slutgiltiga ombildningen av polisverksamheten till en enda polismyndighet 2018. Efter en diskussionsdel som avslutas med tanken att centraliseringen av polisen nu gått så långt att Sverige närmast fått en federal polis görs omvärldsspaningen att trenden nu är att den kommunala polisen ser ut att vara på återtåg, dock denna gång som privat alternativ. Slutsatsen efter ha studerat nästan 100-år av i princip oavbrutet reformarbete blir att det svårt att förvänta sig något annat än att detta kommer fortsätta i oförminskad takt. Avslutningsfrågan blir dock vad som händer nu när det inte finns fler polisdistrikt att rationalisera bort?