The movement continues : En kvalitativ textanalys av Donald Trump ur ett propagandaperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet

Sammanfattning: Den 20 januari 2017 tillträdde Donald Trump som USA:s 45e president. Redan under valkampanjen, som Trump gick in i som en politisk outsider, såg vi en ny kommunikationsstil träda i kraft som enligt Enli (2017) bättre kan beskrivas som amatörism. Språket var rakt, direkt och ofiltrerat och tog ett stort kliv ifrån den traditionella politiska kommunikationen. Trumps huvudsakliga kommunikationsplattform är den sociala mediesajten Twitter där han kommunicerar frekvent och monologiskt med sin publik. Genom sin kontroversiella kommunikationsstil som väckt en global debatt kan Trumps kommunikation enligt Davis (2013) liknas vid propaganda från andra världskriget. Denna studie tar genom en kvalitativ innehållsanalys ett grepp om propagandans definition enligt olika teoretiska perspektiv och har därefter för avsikt att analysera Trumps kommunikation på Twitter ur ett propagandaperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om det går att härleda Donald Trumps kommunikation på Twitter till klassisk propaganda från 1937, samt att även belysa genom vilka element detta görs utifrån frågeställningarna: ”Hur kan Donald Trumps twitterinlägg förstås utifrån ett propagandaperspektiv?” Samt ”Vilka likheter/skillnader finns det mellan Trumps twitterinlägg och klassisk propaganda från 1937?”. Till grund för analysen ligger The Institute for Propaganda Analysis, (IPA) sju klassiska propagandaordningar från 1937 vilka utgörs av punkterna: name-calling, glittering generalities, transfer, testimonial, plain folks, och bandwagon (Institute for Propaganda Analysis, 1937) samt Jacques Elluls teori om olika former av propaganda. För att analysera textmaterialet från Twitter användes en hermeneutisk textanalys som grundar sig i läran om läsning och tolkning. Det insamlade datamaterialet är ett urval från Trumps twitterkonto, @real_DonaldTrump, och kom att bestå av 300 tweets under perioden 20 januari – 20 mars 2017 med motivet att denna period representerar Trumps första dagar som USA:s president vilket därmed innebär att en ny politisk kommunikation tog sin början. Genom att analysera samt tolka Donald Trumps twitterinlägg ur IPA:s propagandaordningar framkom tillslut ett resultat som innebar att denna studie avslöjar att två tredjedelar av Donald Trumps tweets kunde tolkas ur IPA:s propagandaordningar. Slutsatsen är således att Donald Trumps kommunikation, trots nya högteknologiska hjälpmedel, kan tolkas ur och liknas vid ett klassiskt propagandaperspektiv som går hela 80 år tillbaka i tiden och kategoriserar därigenom in sig vid Elluls politiska samt horisontella propaganda.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)