Barn berättar på svenska och engelska : En explorativ studie om narrativer hos flerspråkiga barn i tidig skolålder

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Logopedi; Uppsala universitet/Logopedi

Sammanfattning:

Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna. Barnens berättelser analyserades sedan med avseende på den övergripande strukturen (dvs. hur berättelsen är uppbyggd och hur huvudkaraktärernas mål, handlingar, resultat, tankar och känslor uttrycks) och språklig struktur. Resultaten visade att det på den övergripande strukturella nivån inte fanns någon skillnad mellan de båda språken, vilket stöds av tidigare forskning. Den lingvistiska analysen visade att det inte fanns några framstående skillnader sett till ett antal kvantitativa produktivitets- och komplexitetsmått, så som berättelsernas längd och antalet bisatser. De mest framträdande fynden vid den kvalitativa analysen var fenomen som bedömdes vara kopplade till barnens flerspråkighet, så kallade tvärspråkliga influenser. Resultaten pekade på att flerspråkiga barn med typiskt språkutveckling har likvärdiga narrativa förmågor gällande makrostruktur på sina båda språk. Kvantitativa mått på den lingvistiska strukturen bör användas med försiktighet, då skillnader som framkommer kan avspegla generella skillnader mellan språken i sig och inte barnets språkliga nivå. De icke-målspråkliga konstruktioner som noterades i den kvalitativa analysen (t.ex. tvärspråkliga influenser) bör inte tolkas som tecken på språkstörning hos flerspråkiga barn, trots att de ofta förekommer hos barn med språkstörning. Framtida forskning skulle kunna utforska den narrativa förmågan hos flerspråkiga barn i förhållande till den hos enspråkiga barn, samt i förhållande till den narrativa förmågan hos flerspråkiga barn med språkstörning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)