Energiaspekten i miljöförbättringsarbete : En teoretisk undersökning av en möjlig kombination av miljöförbättringsmetoderna Green Performance Map och Energikaizen

Sammanfattning: Höga krav på energirapportering ställs på stora företag i Sverige och med hänsyn till de Globala Hållbarhetsmålen måste industrin ställa om till en mer hållbar produktion. I projektet LEDA-GRÖNT, ett samarbete mellan Chalmers och KTH, ska miljöförbättringsmetoden Green Performance Map spridas i syfte att inom industriella processer, genom minskad resursanvändning, bidra till en mer hållbar produktion. I detta arbete har metoden undersökts genom litteraturstudier och intervjuer i en jämförelse med miljöförbättringsmetoden Energikaizen1  för att få perspektiv på hur energiaspekten inom industriella processer kan undersökas ytterligare. Den förstnämnda miljöförbättringsmetoden undersöker användning av resurser såsom vatten, material och energi men syftet med detta arbete var att undersöka endast energiaspekten av metoden. Inget företag har besökts under detta arbete men intervjuer har genomförts med personer som på något sätt har arbetat med någon eller båda av dessa metoder och som arbetar på antingen Scania eller AstraZeneca. En viktig avgränsning som har gjorts inom arbetet var det faktum att endast energiaspekten av Green Performance Map undersöktes, trots att det finns flera andra aspekter som skulle kunna ge betydande resultat. Rapporten avgränsades även till att endast undersöka två miljöförbättringsmetoder för att hålla sig inom ramen för arbetets storlek. I detta arbete har tre huvudsakliga frågor besvarats, dessa berör metodernas användningsområden, kompletteringsmöjligheter och utmaningar. De främsta resultaten av arbetet är att det finns möjligheter för dessa metoder att kombineras, att metoderna har olika förutsättningar och utmaningar samt att metoderna överlappar varandra och har olika typer av fördelar under olika förhållanden. I resultatet presenteras två möjligheter att kombinera metoderna, två kombinationer som bygger på att de båda metoderna, i sin helhet, kan användas som en utbyggnad av varandra. I analysen diskuteras möjlig- heterna att kombinera metoderna samt hur de i sina styrkor kan överlappa varandras utmaningar. Betydelsen av dessa resultat är att det finns anledning och potential för vidare undersökningar, samt att liknande jämförelser kan göras med andra metoder för att hitta bästa möjliga sätt att hitta miljöförbättringsmöjligheter inom industriella processer.