Taluppfattning och arbetsminne hos normalhörande, normalspråkiga sju- och nioåringar

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Logopedi, foniatri och audiologi

Sammanfattning: På senare år har relationen mellan arbetsminne och tal- och språkförmåga studerats inom en rad områden; normalspråkiga barn och vuxna, barn med språkstöming, barn med dyslexi samt barn och vuxna med hörselskador. För barn och vuxna med hörselskador har arbetsminnet visat sig ha stor betydelse för olika aspekter av språkförmågan, t ex förmågan att lära in nya ord. För vuxna med hörselskador har man funnit en stark koppling mellan arbetsminnet och förmågan att uppfatta tal i och utan brus. Sådana studier saknas för svenska barn med hörselskador, bl a beroende på avsaknad av valida instrument för mätning av taluppfattning. Vårt syfte med denna studie har främst varit att undersöka sambandet mellan taluppfattning och arbetsminne hos normalhörande, normalspråkiga sju- och nioåringar. Taluppfattningen har undersökts medHagermans meningar, ett test med vilket vi bedömde förmågan att uppfatta tal i brus. Två korttidsminnessystem undersöktes; fonologiskt korttidsminne och komplext arbetsminne. Fonologiskt korttidsminne undersöktes med repetition och diskrimination av nonord. Komplext arbetsminne undersöktes med repetition av ord- och nonordserier samt med två test av samtidig bearbetning och lagring av språkligt material; CLPT och CLPT satsijj,llnad. Förutom att samla in normaldata för sju- och nioåringar på testet Hagermans meningar ville vi undersöka hur barn i dessa åldrar presterade på det s k Nya nonords testet, en utvidgning av Sahlen, Reuterskiöld Wagner, Nettelbladt och Radeborgs nonordsrepetitionstest (1999). Totalt 36 deltagare fördelat på 14 sjuåringar (6:5- 7:6 år) och 22 nioåringar (8:10- 9:9 år) medverkade i studien. Resultaten visade att taluppfattningen korrelerade signifikant med ett av testen för komplext arbetsminne, nämligen CLPT. Korrelationen mellan fonologiskt korttidsminne och taluppfattning var inte signifikant, mennärmade sig signifikans. På Hagermans meningar visade det sig att skillnaden i resultat mellan de båda åldersgrupperna var statistiskt signifikant, d v s nioåringarna var bättre än sjuåringarna på att uppfatta tal i brus. Det Nya nonordstestet var mindre belastande än vi trott för barn i dessa åldrar då såväl sjuåringarna som nioåringarna producerade mer än 90% av konsonantema korrekt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)