Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö

Sammanfattning: Dagvatten är ett begrepp som används för regn- och smältvatten. I naturmark kan dagvattnet infiltreras, men när naturmarker bebyggs med hårdgjorda ytor har inte vattnet samma möjlighet till infiltration. Vattenflödena från de hårdgjorda ytorna blir mycket högre än naturmarkens för att ingen infiltration sker. Förr ansågs dagvatten inte som smutsigt. Då leddes städernas dagvatten och spillvatten i ett kombinerat ledningssystemsystem. Ledningssystemen var ofta inte dimensionerade för höga flöden vilket medförde orenade direktutsläpp i recipienten. På 1950-talet började separerade ledningssystem för dagvatten och spillvatten användas för att minska belastningen på reningsverken. Först på 1970-talet började begreppet lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) användas. Det handlade om att dagvattnet skulle fördröjas och renas lokalt. När en LOD-lösning ska väljas för en plats är dagvattenproblematiken viktig att ha i åtanke. Föroreningshalter, översvämningsrisker och klimatförändringarnas ökade nederbördsmängder är några av problemen som måste vägas in. De gemensamma fördelarna med de underjordiska magasinen är att de inte kräver så mycket plats ovan mark. Magasinen passar därför perfekt inne i städerna där all plats är dyrbar. Beroende på hur stora volymer dagvatten som ska hanteras och hur förorenat det är så finns det olika lösningar som passar bäst. I arbetet presenteras tre olika underjordiska magasin i form av perkolationsmagasin, genomsläppliga beläggningar och fördröjnings- och avsättningsmagasin. För varje typ av magasin beskrivs användning, funktion, drift och underhåll, reningseffekt och för/nackdelar. Arbetet är till för att du som läsare ska få en inblick i hur det går att lösa dagvattenhanteringen genom underjordisk magasinering. Vill du ha ytterligare kunskap i ämnet så är källförteckningen ett alternativ.