Mentorskap i grundskolan : - ett sätt att utveckla verksamheten i riktning mot uppdragen?

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sätt för skolan att förbättra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan främja detta arbetssätt genom skolans organisation och påverkan av lärarnas förståelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, där mentorskap ingår i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet. Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjälper till att strukturera lärarnas arbetsmönster så att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det är dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som är avgörande, inte mentorskapet i sig. I diskussionsavsnittet finns förslag till förbättringsstrategier och vidare forskning. Det skulle vara intressant att ytterligare undersöka olika mentorskapsmodellers inverkan på elevernas resultat och vad som är den starkaste påverkansfaktorn för lärarnas arbetsmönster, utvecklingsprocessen eller skolans traditioner, organisation och praktiska förutsättningar.