Säkerhetsanordningar och skadebild vid användande av vedklyvar

Sammanfattning: Olycksstatistiken visar att risken för att skada sig är högre vid självverksamt skogs-bruk än vid professionellt skogsbruk och vedhantering står för en betydande del av skadorna. Vedhanteringen består av olika delmoment och av dessa står klyvning för stor andel av skadorna. Vid vedklyvning används olika modeller av vedklyvar varav skruvklyvar och kilklyvar är de modeller som hanteras i studien. Olycksbilden vid användandet av vedklyvar är generellt något som inte redovisas i statistik över arbetsplatsolyckor då det är ett arbete som sker på fritiden. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om skadebilden vid användandet av vedklyvar samt att kartlägga vilka typer av säkerhetsanordningarna som används. Studien visar hur olycksbilden är för skruvklyvar och kilklyvar samt kartlägger olika säkerhetsan-ordningar i form av handreglage, fotreglage och täckplåtar. För att undvika skador finns det en standard för tillverkare som säljer vedklyvar i Sverige. Att många användare modifierar eller använder sina vedklyvar på ett felakt-igt vis resulterar i att olyckor på hand och armparti sker. Säkerhetsanordningar där båda händerna inte var upptagna innebär en högre skaderisk, då de fria händerna för-söker effektivisera arbetet. Studien visar behovet av att utveckla vedklyvar där det inte finns incitament för att modifiera eller användas på ett osäkert sätt för att effek-tivisera arbetet.