Tid för förändring av krigföringens principer : Vilka principer kan, ur en svensk kontext, behöva förändras för att möta en modern konflikt?

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap; Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Tid för förändring av krigföringens principer. Världen är i en konstant förändring, allianser bildas och överenskommelser tecknas. Detta har drivit omvärldsutvecklingen och globaliseringen till där vi är idag och där det militära maktmedlet används i syfte att uppnå politiska och religiösa målsättningar. Precis som världen har utvecklats så har även de militära styrkorna och vapensystem utvecklats. Att bli segrare i nästa konflikt är en innovationskraft som har drivit utvecklingen av den militära förmågan framåt runt om i världen. Krigen och konflikterna har fungerat som en testanläggning där vapensystem och den militära personalen prövas i strid. Erfarenheter från krigen har dragits och sedan implementerats i syfte att bli ännu starkare och militärt överlägsen.     Krigföringens principer, även kallade de militära grundprinciperna, är ett antal olika principer vilka syftar till att ge en vägledning i planering och genomförandet av militära operationer. Dessa principer togs fram och utvecklades under mitten av 1800-talet av militärteoretikerna Carl von Clausewitz och Antoine-Henri Jomini. Båda dessa militärteoretiker hade framgångar på slagfältet vilket gjorde att de fick genomslag för sina teorier. Dessa teorier har sedan, genom utbildning, applicerats på officerskårer världen över och på så sätt ”cementerats” fast och blivit en basplatta i militärteorin.  Dagens militärteoretiker, framförallt med en amerikansk anknytning, menar på att grundprinciperna är föråldrade på dagens slagfält. Principerna skrevs för att vinna ett lokalt slag på en begränsad plats, inte för att vinna ett krig som påverkar ett helt samhälle under en lång tid. Med en accelererande teknikutveckling och globalisering så har vissa av dessa grundprinciper blivit föråldrade och bör således omformuleras för att vara relevanta i en modern konflikt. Denna studie syftar till att undersöka om krigföringens principer, ur en svensk kontext, behöver förändras för att på ett mer adekvat sätt kunna möta en modern konflikt. Detta görs genom att undersöka utvalda amerikanska militärteoretikers teorier gällande vilka grundprinciper som är inaktuella och därmed behöver ersättas eller omformuleras. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks sedan om dessa nya grundprinciper kan återfinnas i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner vilket kan utgöra stöd för att dessa principer kan implementeras i en svensk kontext. Analysen och resultatet av denna studie påvisar att det finns grundprinciper vilka, ur en svensk kontext, är i behov av revidering för att på ett mer adekvat sätt vara applicerbara i en framtida konflikt. Vidare påvisar resultatet att dessa principer tydligt återfinns i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner. Dessutom har teknikutvecklingen spelat en stor roll i vidareutvecklingen av grundprinciperna, då den kan fungera som ett stöd och komplement till grundprinciperna. Således bör de militära grundprinciperna omformuleras alternativt revideras i svenska doktriner syftande till att göra det möjligt för Sverige att stå som vinnare i nästa konflikt. Nyckelord: Försvarsmakten, Krigföringens principer, teknisk utveckling, Militärstrategisk doktrin, Precision, Förskjutning, Överraskning, Modern krigsföring, Hybridkrigsföring.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)