Att vara handbollsspelare under en pandemi : En kvalitativ studie om möjligheter och hinder att vara fysiskt aktiv och behålla motivation till lagidrott

Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens högskola/Akademin för hälsa, vård och välfärd

Sammanfattning: Fysisk aktivitet kan genomföras genom exempelvis lagidrott vilket genererar psykiska, fysiska och sociala vinster i relation till hälsa. Som lagidrottsutövare under en pandemi har utmaningar uppstått som kräver att idrottsverksamheter behöver anpassa sig vilket också påverkar utövarna. Handboll är en sport som bedrivs inomhus med fysisk kontakt som till följd av Covid-19 pandemin både pausats och stängts ned. Syftet med studien är att undersöka hur handbollsspelare upplever möjligheten att vara fysiskt aktiv under en pandemi och huruvida detta påverkar motivation i relation till lagidrotten. I studien har en kvalitativ metod tillämpats genom ett målstyrt urval där sex handbollsspelare i Västmanland intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Insamlade data transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att det finns upplevda möjligheter till fysisk aktivitet under Covid-19 pandemin som krävt en individuell träningsomställning och detta har möjliggjort mer tid till annat. De upplevda hindren är begränsad tillgänglighet att utöva handboll och mindre kollektiv träning som har bidragit till bristande motivation till lagidrotten. Slutsatserna visar att den sociala vinsten lagidrott genererar upplevs meningsfull vilket pandemin begränsat. Möjligheter och hinder har gjort att handbollsspelare ifrågasätter varför de tränar så mycket när det inte finns något att träna för vilket också påverkar motivation till sporten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)