Var är livsfrågorna? : En studie om hur livsfrågor konstrueras i två läroböcker i SO för årskurs 1-3, med avseende på elevperspektiv och social kontext

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka hur livsfrågor konstrueras i två valda läroböcker i SO för årskurs 1-3, med avseende på elevperspektiv och social kontext, med hjälp av forskningsfrågorna Hur konstrueras livsfrågor i elevuppgifter?; Hur konstrueras livsfrågeperspektivet i de textavsnitt som behandlar ett ämnesinnehåll?; Hur är sambandet mellan ämnesinnehåll och elevuppgifter?; Hur korrelerar konstruktionen av livsfrågor i de utvalda läroböckerna med den som finns i  Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2018)?. Det empiriska materialet samlades in genom en analys av två läroböcker anpassade för årskurs 1-3: Boken om SO 1-3 (2013) av Annica Hedin & Elisabeth Ivansson med och PULS SO-boken (2011) av Maria Willebrand och Göran Körner. Läroböckerna är valda mot bakgrund av att de är utgivna på stora förlag och därför kan antas ha stor spridning i skolor. Ytterligare empiri utgörs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet? (Skolverket, 2018).  Studiens teoretiska ramverk, en kritisk diskursanalys, utgör skäl till en teoridriven studie. Ramverket används vid en djupgående analys av den slutgiltiga empirin där resultaten visar att de valda läroböckerna inte tar vara på livsfrågornas naturliga relation till reflektion och samtal i aktiveringen av eleven, utan snarare lämnar företräde för faktainlärning och läsförståelse. Analysen visar även att läroböckerna betonar livsfrågor med en elevnära kontext medan en bredare samhällelig kontext lämnas utanför. Här kan studien urskilja en differentiering mellan hur livsfrågor konstrueras i de utvalda läroböckerna i förhållande till hur de konstrueras i läroplanen. Resultaten visar således, i enlighet med tidigare forskning, att läroböcker inte utgör en direkt reflektion av läroplanens innehåll och föreskrifter. En slutsats av resultaten är att läraren behöver besitta förmågan att gå bortom texter i syfte att implementera livsfrågor i sitt arbete, då de två valda läroböckerna tycks ge ett begränsat stöd. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)