Doping, ett växande samhällsproblem : En kvantitativ studie om styrketränande motionärers uppfattning och kännedom om dopingpreparat

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper; Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka attityder och vilken kunskap styrketränande motionärer18–35 år i Sverige har om doping samt kännedom kring antidopingorganisationer. Teoretisk referensram: Studien använder sig av teorier inom områdena konsumentbeteende och social marknadsföring samt tidigare forskning som behandlar dopingproblematiken både inom idrotten och som samhällsproblem. Metod: Uppsatsen använder sig av ett deduktivt angreppssätt. Studien är av kvantitativ metod och en internetbaserad enkät användes. Enkäten besvarades av totalt 244 stycken respondenter. All enkätdata kodades om och sammanställdes i statistikprogrammet SPSS. Resultat: 171 av 225 respondenter hade ingen förmåga att kunna återge en antidopingorganisation i Sverige. 116 av 218 respondenter hade heller ingen förmåga att känna igen varken Svensk Antidoping eller PRODIS. Det sammanvägda medelvärdet av kunskapspoängen för respondenterna var 2,67 av 4 möjliga och det sammanvägda medelvärdet av attitydpoängen var 2,71 av 3 möjliga. Ju högre poäng, desto mer negativ attityd till doping och desto mer kunskap om dopingpreparat och dess biverkningar. Slutsats: Styrketränande motionärer 18–35 år i Sverige har en generell negativ uppfattning om doping, både inom och utanför idrotten. Målgruppen har låg kännedom om organisationersom arbetar med antidoping i samhället. Det finns inte något signifikant samband mellan attityden ”doping utanför idrotten är acceptabelt” och användningen av kosttillskott. Däremot finns ett signifikantsamband mellan attitydpåståendet ”doping utanför idrotten är acceptabelt” och använda kosttillskott för att bygga muskler.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)