När siffror sopas under mattan – En studie om resultatjustering bland svenska kommuner

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte är att bidra till kumulativiteten för forskningen om resultatjustering. Genom uppskattning av onormala avskrivningar undersöker studien om resultatjustering förekommer i svenska kommuner. Tonvikten i studien vilar på frågan om varför det förekommer resultatjustering. Det undersöker studien genom statistiska tester på variabler som antas ha ett förklaringsvärde för fenomenet. Studien beträder outforskad mark då kommunal revision undersöks på ett nydanande sätt, vilket bidrar med ny kunskap till forskningsområdet. Teori: Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien utgörs av principalagentteori. Teorin används för att förklara de motiv som ligger till grund för politiker och offentliga tjänstemän vid resultatjustering. Metod: Studien har en statistisk design och en kvantitativ ansats. Den data som ligger till grund för studien gäller för åren 2017 och 2018 och har handplockats från samtliga kommuners årsredovisningar, samt hämtats från officiell statistik. Det empiriska materialet har prövats och analyserats i form av fyra hypoteser, vilka utmynnat i studiens resultat. Resultat: Studien indikerar att resultatjustering förekommer bland svenska kommuner och att kommunstorlek och revisionskostnad förklarar fenomenets existens. Valet av revisionens ordförande visade sig emellertid inte påverka på det sätt som studien förväntat sig.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)