I särskolans spår. Hur kan man förstå särskolans läroplaner över tid i relation till begrepp som värdegrund och bedömning

Sammanfattning: Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde en ny läroplan för särskolan i kraft. Skrivningen ”efter sina förutsättningar” har nu tagits bort. Särskolans elever skall uppnå godkänd nivå i kursplanens ämnen. Lärare i särskolan har gett uttryck för en oro över dessa förändringar. Frågor har ställts om konsekvenserna för de elever som inte kommer att nå alla mål. Vad ligger bakom att ett mål och resultatinriktat synsätt applicerats även på särskolans elevkrets? Vi funderade över särskolans tidigare läroplaner och synsätt. Vi gjorde antagandet att vi genom att titta på läroplanerna i dåtid och samtid, skulle kunna få en glimt av en framtid. Syftet med studien är att studera särskolans läroplaner, med fokus på begrepp som värdegrund och bedömning. Hur kan man förstå särskolans läroplaner i relation till sin historiska kontext? Vilken syn på grundläggande värden och bedömning kommer där till uttryck? Vilka tendenser i termer av värdegrund och bedömning kan en sådan tillbakablick ge? Metod Studien är en litteraturstudie. De texter som studeras är särskolans sex läroplaner från 1959 till 2011. Ett kritiskt begreppshistoriskt perspektiv har använts. Ord och begrepp har undersökts i sin historiska kontext. Två författare har möjliggjort dialog med såväl text, som med varandra, det har stärkt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Etiska ställningstaganden, validitet och reliabilitet har även säkerställts. Ett konkret arbetssätt har använts, centrala begrepp har därmed processats med variation och noggrannhet. Resultat Begreppen individualisering, demokrati, kunskap och bedömning har trätt fram som avstämningspunkter. Individen som begrepp har under tidsperioden gått från att vara en länk i en kedja till en solitär. Demokratibegreppet har gått från att röra den stora demokratin, allas angelägenhet, till den lilla, till individens arena för valfrihet. Kunskapssynen har gått från synen på kunskap som samhällsbärare till kunskap som nyckel till individuell valfrihet samt som globalt gångbar vara. Bedömning har gått från relaterat till kunskap och lärarskicklighet till förödande för självkänslan till att uttrycka elevens grad av måluppfyllelse. Omsorgslagen som 1967 gav alla utvecklingsstörda rätt att gå i skolan blev en milstolpe för särskolan. En ny elevgrupp påverkade, hela människan blev viktig, experter måste samarbeta. Äldre läroplaner utbildar läraren. Särskolans läroplan har närmat sig grundskolans från 90-talet. Kunskap om utvecklingsstörning har försvunnit ur dessa läroplaner. Är elever i grundsärskolan på väg in i grundskolans organisation? Kommer särskolans elevkrets i framtiden att utgöras av träningsskolans elevkrets? Särskolans betyg kan möjligen komma att bli sorterande.