Det perfekta spaltstallet för slaktungnöt : ett hjälpmedel för framtida nötköttsproduktion i Sverige

Detta är en M1-uppsats från SLU/Department of Biosystems and Technology (from 130101)

Författare: Lukas Danielsson; [2020]

Nyckelord: spaltstall; slaktungnöt; effektiv; tjuruppfödning;

Sammanfattning: Idag är lantbruket en pressad bransch som kämpar med stigande markpriser, dyra maskiner och ständig konkurrens om konsumenternas uppmärksamhet från andra marknader som inte producerar livsmedel på samma villkor som vi i Sverige. Inte minst påverkad av den senast nämnda är nötköttbranschen då stora mängder nötkött importeras och konsumeras. För att kunna ”tävla” med övriga länder behöver även vi i Sverige kunna producera nötkött på ett billigt och hållbart sätt. Då behövs stallar som är effektiva, både i byggkostnad och arbetseffektivitet för att kunna producera nötkött till lägre kostnader för ökad lönsamhet. På grund av detta behövs effektiva system som sparar tid, pengar och energi. Därför handlar det här arbetet om spaltstallar som uppfyller de här kriterierna. För att verkligen få ut det bästa av ett stall gäller det att överväga vilka system som ska användas och vilka som fungerar bäst. Det är bland annat det som den här studien ska försöka ge svar på. Genom att genomföra en litteraturstudie har det kommits fram till vanliga system som används i spaltstallar samt andra intressanta ämnen som byggkostnader och arbetsåtgång. Efter det besöktes totalt fem gårdar som hade relativt moderna spaltstallar med mer än 200 djurplatser och kollade på de olika stallarna. Totalt besöktes fem spaltstallar. Därefter genomfördes intervjuer med lantbrukarna om olika parametrar som gjorde stallarna mer eller mindre bra. De resultat som studien kom fram till var att lantbrukarna var mycket nöjda med sina spaltstallar och att det var den stalltyp som de skulle bygga om de skulle vilja bygga ut för fler slaktungnöt. Stora stallar och boxar med många djur ledde till minskade arbetstider. Gällande arbetstid och byggkostnad var lantbrukarna nöjda eller mycket nöjda. Arbetstiden per djur varierade mellan 0,1-0,4 min dagligen. För att jämföra snittiden som läggs i ett liggbåsstall för slaktungnöt är motsvarande tid 0,7 min per djur dagligen. Byggkostnaden varierade mellan 5 000-30 000 kr per djurplats. En sak som togs upp av en del lantbrukarna var att spaltöppningen ansågs som otillräcklig. De trodde att det hade blivit renare i boxarna om spaltöppningarna hade varit bredare samtidigt som det inte hade påverkat djurvälfärden i övrigt. Med andra ord efterfrågades mer forskning på området. Slutsatsen av det här arbetet är att olika system fungerar olika bra i olika ladugårdar bland annat beroende på storlek på stallarna och dess utformning. Det kan vara små detaljer som avgör hur bra ett system kan fungera och det finns nackdelar med alla system men vissa system har i denna studie hittats som många lantbrukare avråder ifrån. Eftersom studien som genomfördes var en relativt liten studie är det svårt att dra några säkra slutsatser. Det system som lantbrukarna var minst nöjda med var tryckare i tvärkulvert. De system som verkade fungera bäst var traktordriven blandarvagn och naturlig ventilation i en del olika variation. Dessa system fick inga större negativa kommentarer. Det viktigaste att tänka på när man som lantbrukare ska planera för byggnation av spaltstall är ändå att hitta system som är anpassade efter förutsättningarna på gården. Även om det är viktigt att kapa kostnader och att försöka få ner arbetstiden som läggs så är det ännu viktigare att det inte går ut över djurvälfärden. Om examensarbetet hade varit på fler högskolepoäng så hade studien genomförts på ett större antal gårdar och därmed hade den fått större trovärdighet och i flera fall gett ett säkrare resultat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)