Bränsle på brasan : En fallstudie om Uppdrag gransknings reportage om Vänsterpartiet hösten 2004

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Medie- och kommunikationsvetenskap

Sammanfattning: Hösten 2004 diskuterades Vänsterpartiets förhållande till kommunismen flitigt i medierna. En utlösande händelse var två reportage om Vänsterpartiet som Sveriges Televisions samhällsprogram Uppdrag granskning gjorde. Reportagen och de följande händelserna väckte stor uppmärksamhet i medierna. Vår undersökning är en fallstudie om agenda-setting. Genom att belysa och förklara agenda-setting för politiska ämnen blir mediernas roll i den politiska processen tydligare. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att det är tydligt för medborgarna vem som påverkar politiken och varför. Vi har undersökt bakgrunden och motiven till, genomförandet av och efterspelet till Uppdrag gransknings reportage. Våra främsta källor är reportagen, artiklar i tidningar, intervjuer med politiska journalister och Uppdrag gransknings redaktion. Vi har använt kvalitativ metod. Vår slutsats är att bakgrunden till Uppdrag gransknings reportage är den interna konflikt som pågår inom Vänsterpartiet. Denna konflikt har skildrats i medierna men inte nått ut till allmänhetens agenda på grund av att frågan varit abstrakt och icke påtaglig. Det finns mer än en orsak till att Uppdrag granskning tog upp frågan. En orsak är Janne Josefssons tidigare intresse, en annan är att ämnet passade redaktionens arbetssätt. Det var lätt att skapa en bra historia med tydliga skurkar, offer och hjältar. Reportageteamet gör sig till talesman för en majoritetsideologi i samhället som tar avstånd från kommunismen. Förnyarna i och avhopparna från Vänsterpartiet spelade en mycket viktig roll för reportagens tillkomst genom att medverka i reportagen. Uppdrag granskning gick mycket metodiskt och professionellt tillväga för att sätta frågan på dagordningen. Reportagen skickades ut i förväg, man sände mer än ett reportage och tog hjälp av andra redaktioner på SVT och en politisk reporter med stor auktoritet. Reportagen gjorde om en abstrakt fråga om politik till en lättfattlig och engagerande berättelse om dubbelspel, lögner och skamlig behandling av Kirunasvenskarna. Uppdrag gransknings reportage ledde till att nytt bränsle tillfördes brasan. Förnyarna gick ut hårt med fördömanden, avhopp och debattartiklar. Traditionalisterna svarade med att punktvis be om ursäkt, hålla fast vid sin ideologi, demonstrera sin sammanhållning och marginalisera förnyarna. Tidningarna skildrade detta skeende främst som en politiskt abstrakt fråga. Därmed blev den inte påtaglig för allmänheten. Majoriteten av Vänsterpartiets väljare fortsätter att stödja partiet. Vår slutsats är därför att frågan om Vänsterpartiet och kommunismen hamnade på mediernas dagordning men inte i någon större utsträckning på väljarnas eller allmänhetens. Detta menar vi berodde på att det aldrig uppstod ett dynamiskt samspel mellan medier, politiker och allmänheten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)