Palliativ vård av cancersjuka - ett närståendeperspektiv

Sammanfattning: Bakgrund: Antalet cancerpatienter ökar. Stöd till närstående är en av fyra dimensioner av palliativ vård. Den redan tunga belastningen på närstående, som har en döende anhörig, förväntas öka i Sverige. Personal- och kompetensbrist kan innebära osäkerhet och ohälsa för närstående. All vårdpersonal, som kommer i kontakt med palliativ vård, behöver kompetensutvecklas. För att vårdpersonal ska kunna förebygga ohälsa behövs kunskap om hur närstående upplever den palliativa vården. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av palliativ vård hos cancersjuka. Metod: En litteraturöversikt baserad på resultaten från tio kvalitativa studier. Resultat: Symtomlindring var mest svårhanterligt för närstående. Avsaknad av kontroll upplevdes som ett känslomässigt kaos. Det psykiska- och fysiska välmåendet minskade hos närstående. Stöd från familjen och sjukvårdspersonalen gjorde närståendes mående bättre. Psykisk och fysisk avlastning var nödvändigtför närstående. Närstående upplevde delaktighet i vården som positivt. Kompetens och kunskap var grunden för trygghet. Kommunikation och information var nödvändigt. Samspelet mellan sjukvårdspersonalen var viktigt. Personalbrist, kompetensbrist samt dåligt bemötande bidrog till dåliga upplevelser av sjukvårdssystemet. Slutsats: När stöd, avlastning och delaktighet fungerade upplevde närstående en god palliativ vård. Kunskap och information bidrog till trygghet för närstående. När behov tillgodosågs, hos patienten och närstående, upplevdes en god palliativ vård. Adekvat symtomlindring bidrog till bättre livskvalitet för både patient och närstående. Kompetensutveckling för vårdpersonal är en förutsättning för att den palliativa vården ska utvecklas. Stöd till sjuksköterskors kan förbättras då forskning lyfter att sjuksköterskor kan bli utbrända och deprimerade av att vårda palliativt. Genom att öka stödet till sjuksköterskor optimeras deras möjlighet att ge stöd till patienter och närstående.