Exkluderande verksamhet med ett inkluderande syfte – en studie av familjeklassens långsiktiga effekter

Sammanfattning: Sammanfattning/AbstractThörnholm, Jessica (2018). Exkluderande verksamhet med ett inkluderande syfte – en studie av familjeklassens långsiktiga effekter. An exclusive initiative with an inclusive purpose- a study of the long term effects of family classes Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMålet är att uppsatsens kunskapsbidrag leder till en tanke om hur vi i skolan kan arbeta på systemteoretisk grund för att skapa en inkluderande organisation som gynnar varje individ i verksamheten. På ett annat plan kan undersökningen vara en hjälp att utvärdera familjeklassverksamheten och en grund för beslut gällande det fortsatta arbetet med unga i riskzonen för ett misslyckande i skolan.Syfte och frågeställningarSyfte med undersökningen är att ur ett inkluderingsperspektiv belysa de långsiktiga effekterna av familjeklass. Frågeställningarna som undersökningen grundar sig på är:•Vad är elevernas upplevelse av sin tidiga skolgång före familjeklass i termer av inkludering och exkludering?•Hur upplevde eleverna sin tid i familjeklass?•Vilka effekter upplevde eleverna att tiden i familjeklass hade tiden närmast efter avslutad insats i familjeklass?•Hur har familjeklassen påverkat eleverna och deras skolgång över tid?TeoriUndersökningen lutar sig mot systemteorin som åskådliggörs genom Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell. Arbetet genomsyras även av en vardagligare teori kring inkludering och inkluderingsprocesser baserad på Nilholm och Göranssons (2016) definition av inkluderingsbegreppet.MetodStudiens metod är en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer kompletterad med en dokumentsökning. Undersökningen genomfördes på en skola där det funnits familjeklass under lång tid. Undersökningen utgår från Nilholm och Göranssons (2016) definition av inkluderingsbegreppet. Utifrån denna definition konstruerades en intervjuguide. Denna låg sedan även som grund för resultatredovisning och analys.ResultatUpplevelsen av en exkludering behöver inte vara negativ. Att få gå ifrån den ordinarie klassen kan upplevas som ett andningshål och en chans att få komma ikapp. Orsaken till detta finns kanske i den icke inkluderande miljö som eleverna normalt vistas i. Resultatet visar på tillfälliga goda effekter av familjeklass. I arbetet förs en diskussion om att för att få en långvarig effekt behöver man även analysera och åtgärda skolan som system både på grupp- och organisationsnivå och på så sätt skapa organisationer som gynnar varje individs lärande.Specialpedagogiska implikationerDet borde vara specialpedagogens uppgift att samordna så att arbetet i familjeklass stämmer överens med våra styrdokument. Genom en kartläggning innan familjeklass startar; uppföljning och utvärdering av arbetet i familjeklass samt åtgärder även på organisations- och gruppnivå finns bättre förutsättningar för att effekterna håller i sig även på lång sikt. Ett arbete där specialpedagogens kompetens kommer väl till pass. I arbetet väcks frågan om det är skolans uppdrag att bedriva verksamheter som ligger närmre familjeterapi än pedagogik. Specialpedagogens uppgift borde snarare vara som samarbetspartner och ta del av sådan verksamhet bedriven av andra enheter.Nyckelordfamiljeklass, Families And Schools Together, inkludering, Marlboroughmodellen, systemteori.