“Efter man fått jobb kan man bete sig som en svensk” : om ensamkommande ungdomars upplevelser av att skaffa ett arbete på den svenska arbetsmarknaden

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan Väst/Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi

Sammanfattning: Bakgrund: Flyktingfrågan blev högaktuell under 2000-talet. Detta då en allt större andelen samkommande ungdomar ankom Europa samtidigt som synen alltmer utgår från att dessa urholkar den nationella kulturen, sammanhållning och social välfärd. År 2020 initierades en offentlig utredning där huvuduppdraget innebar att utreda hur en “långsiktigt hållbar” migrationspolitik kan skapas. I samband med detta föreslogs i nämnda utredning bland annat att endast bevilja tillfälliga uppehållstillstånd. Flyktingar uppfattas alltmer som ett hot mot den nationella kollektiva identiteten. De samhälleliga förändringarna och paradigmskiftet påverkar i allra högsta grad nyanlända barn och ungdomar. För den ensamkommande gruppen av barn innebär flykten i sig en särskilt otrygg situation utan egen familj och det skyddsnät som denna utgör. För denna grupp är därför anskaffandet av ett arbete, som är enviktig del av en lyckad integration, av särskilt stor vikt med tanke på att det i många fall avgör möjligheterna att stanna i Sverige.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ensamkommande ungdomar upplever anskaffandet av ett arbete i Sverige, samt att i denna process undersöka vilket stöd som ungdomarna anser vara mest betydelsefullt. Följande frågeställningar bearbetas i studien: ● Vilka utmaningar upplever de ensamkommande ungdomarna när det gäller att erhålla ett arbete i Sverige? ● Vilka underlättande faktorer upplever de ensamkommande ungdomarna när det gäller att erhålla ett arbete i Sverige? ● Vilket vuxenstöd anses av ungdomarna som mest betydelsefullt på vägen mot anskaffandet av ett arbete? Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data producerades genom att tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes med ensamkommande individer som rekryterades via ett bekvämlighetsurval (privata kontakter), på grund av det rådande pandemiläget. Intervjuerna genomfördes i samverkan med en annan medstudent. Det teoretiska ramverket bestod av ett fenomenologiskt perspektiv. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys gjordes utifrån ett perspektiv på integration.  Resultat och slutsatser: De ensamkommande ungdomarnas upplevelser sammanställdes efter tematisk analys, och presenterades i fem olika teman. Språk, avsaknad av körkort och en upplevd rasism skapade hinder för inträde på arbetsmarknaden, samtidigt som de ensamkommande ungdomarna framförde vikten av att uppnå självständighet och att inte ge upp som styrkor. Kontaktnät och att ha ett socialt stöd upplevdes av ungdomarna som avgörande för att finna ett arbete. Juridiska hinder och den oro som dessa skapar, var något som i detta sammanhang stack ut på ett negativt sätt i ungdomarnas berättelser. Området för studien är relativt outforskat, och betoningen på ungdomarnas egna upplevelser bidrar med en ny dimension till barn- och ungdomsforskningen på detta område, där fokus ligger på forskning med i stället för om ungdomarna. När ungdomarnas eget perspektiv lyfts i förhållande till möjligheten till inträde på den svenska arbetsmarknaden, blir detta ett bidrag till den samlade bilden av det praktiska integrationsarbetet. Background: The refugee issue became highly topical during the 2000s. This is due to the fact that an increasing number of unaccompanied minors arrived to Europe, but also the more and more widespread view that they erode the national culture, cohesion and social welfare. In 2020, a public inquiry was initiated in which the main task was to investigate how a “sustainable” migration policy can be created. During this time, it was proposed in the saidinquiry, among other things, to grant only temporary residence permits. Refugees are increasingly perceived as a threat to the national collective identity. The societal changes and the paradigm shift affect newly arrived children and young people to a very high degree. Fort he unaccompanied group of children, escape in itself means a particularly insecure situation without one's own family and the safety net that this constitutes. For this group, therefore, the acquisition of a job, which is an important part of a successful integration, is of particular importance, given that in many cases it determines the possibilities of staying in Sweden. Aim: The purpose of the study is to investigate how unaccompanied minors experience the acquisition of a job in Sweden, and in this process to investigate which support the group considers most important. The following issues are addressed in the study: What challenges do the unaccompanied minors experience when it comes to getting a job in Sweden? What facilitating factors do the unaccompanied minors experience when it comes to getting a job in Sweden? Which adult support is considered most significant by the unaccompanied minors, when it comes to acquiring a job?  Method: Qualitative method was used in the study and data were produced by conducting twelve semi-structured interviews with unaccompanied individuals who were recruited via a convenience sample (private contacts), due to the prevailing pandemic situation. The interviews were conducted in collaboration with another fellow student. The theoretical framework consisted of a phenomenological perspective. The interviews were transcribed and a thematic analysis was implemented, using an integrational perspective.  Results and conclusions: The experiences of unaccompanied young people were compiled after implementing the thematic analysis, and presented in five different themes. Language, lack of driving licenses and a perceived racism created obstacles for entry to the labor market, while the unaccompanied young people emphasized the importance of achieving independence and not giving up as strengths. Contact networks and having social support were perceived by the young people as crucial for finding a job. Legal obstacles and the anxiety they create was something that in this context stood out in a negative way in theyoung people’s stories.  The area of the study is relatively unexplored, and the emphasis on young people's own experiences contributes a new dimension to child and youth research in this area. When the young people's own perspective is illustrated in relation to the possibility of entering the Swedish labor market, this also becomes a contribution to the overall picture of the practical integration work.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)