Flickornas knivar är fina, men vad är pojkarnas knivar? : - en jämförande textanalys om genus i historieläromedel.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skildras i historieläromedel inom området forntiden för årskurs 1-3 samt stormaktstiden för årskurs 4-6. Studien syftade även till att belysa om de valda läromedlen knyter an till läroplanens avsnitt om skolans uppdrag gällande kritisk granskning av könsnormer. Därför utformades studiens forskningsfrågor enligt följande:   1.   På vilka sätt skildras kvinnor och män i text, i två historieläromedel utifrån Lgr11 inom området forntiden för årskurs 1-3 och två historieläromedel utifrån Lgr11 inom området stormaktstiden för årskurs 4-6?    2.   Uppmanar läromedlen till reflektion om könsnormer?   Den teoretiska utgångspunkten för studien var genus, där begrepp som bl.a. könsmaktsordning, genuskontrakt och tillskrivet kön tas upp. Metoden som användes var en kvalitativ textanalys och analysmodellen bestod av ett schema konstruerat efter inspiration från Maria Nikolajevas schema gällande egenskaper som tillhör de olika könen, med tillägg efter inspiration från Eva Magnusson. Det empiriska materialet för studien var två läromedel för årskurserna 1-3, där avsnitten om forntiden analyserades, samt två läromedel för årskurs 4-6 där avsnittet om stormaktstiden analyserades. Resultatet presenterades med citat ur läromedlen samt i ett schema konstruerat efter inspiration från Kristina Boréus.   Studiens resultat visade att männen i läromedlen framställs i hög grad med sådant som anses vara maskulina sysselsättningar och egenskaper och framställs i få fall med vad som anses vara feminina sysselsättningar och egenskaper. Kvinnorna i läromedlen presenteras främst med vad som anses vara kvinnliga sysselsättningar och egenskaper, men i större utsträckning än männen framställs de med sysselsättningar och egenskaper som anses tillhöra det motsatta könet. Resultatet visade också att samtliga läromedel innefattade reflektioner och/eller uppmaningar till reflektioner om könsnormer. Reflektionerna i läromedlen för årskurs 1-3 fanns till större del i lärarböckerna medan uppmaningarna om reflektioner i läromedlen för årskurs 4-6 var jämnare utspridda mellan grundbok, arbetsbok och lärarbok.   Nyckelord: Kvalitativ textanalys, Genus, Könsmaktsordning, Historieläromedel, Jämställdhet

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)