Sak- och associationsrättsliga aspekter av aktieöverlåtelser - i synnerhet avseende blankning och värdepapperslån

Sammanfattning: Uppsatsen tar sikte på att behandla sak- och associationsrättsliga aspekter inom ramen för en aktietransaktion, i synnerhet fokuseras på dispositioner såsom värdepapperslån (eng. securities lending) och blankning (eng. short selling). Det torde vara mycket svårt att föra en talan avseende att en aktieförvärvare skulle vara i ond tro och att denne därigenom inte gjort ett godtrosförvärv av en aktie, när köparen aldrig vet vem säljaren är och vice versa. Avseende blankning torde såväl nakna som äkta blankade aktier vara möjliga att godtrosförvärva. Lagstiftningen är således illa överensstämmande med aktiers fungibla natur. Mot bakgrund av att det dessutom skulle medföra stora problem utifall t.ex. klander av röstlängden skulle uppkomma på bolagsstämma pga. att en aktietransaktion inte utgjorde ett godtrosförvärv, så torde det vara kontraproduktivt att uppställa högre krav beträffande godtrosförvärv av aktier. Kopplingen mellan sak- och associationsrätt ifråga om aktietransaktioner blir genom förevarande resonemang tydlig. Rättsläget beträffande huruvida huvudman äger separationsrätt i förvaltares konkurs ifråga om förvaltarregistrerade aktier efter ett avtal om fri förfoganderätt slutits emellan huvudmannen och förvaltaren, får anses vara oklart. HD har i fallet NJA 2009 s 79 behandlat frågan, vad gäller leasingegendom och dömde därmed att huvudmannen äger separationsrätt i konkursen såtillvida förfoganderätten inte utnyttjats. HD konstaterade i domen att motsvarande kan komma att appliceras ifråga om förvaltarregistrerade aktier. Tolkat e contrario torde fallet kunna medföra att huvudmannen inte skulle äga separationsrätt i konkursen för de fall förfoganderätten har utnyttjats. Åsikterna går emellertid isär i fråga om vilken lag som är tillämplig i förevarande fall. Om aktierna istället har utlånats till tredje man och förvaltaren går i konkurs torde huvudmannen istället få en oprioriterad fordran i förvaltarens konkurs, snarare än att erhålla separationsrätt till aktierna. Värdepapperslån kan även användas för att erhålla rösträtt på ett bolags bolagsstämma, s.k. empty voting. Mot bakgrund av att låntagaren endast betalar en lånepremie och inte köper aktierna står denne inte heller någon ekonomisk risk. Emellertid överförs samtliga rättsverkningar knutna till aktierna i samband med värdepapperslånet. Empty voting eller risk-decoupling kan även åstadkommas genom flertalet andra upplägg och genom en mängd olika dispositioner tillgängliga på värdepappers-marknaden. Agenter får således möjligheten att genom sådana företeelsen rösta igenom exempelvis en företagsöverlåtelse på en extrainsatt bolagsstämma, utan att utsätta sig själva för någon som helst ekonomisk riskexponering. Beteendet i fråga riskerar att skada såväl aktiebolag som mindre aktieägare genom att sätta exempelvis minoritetsregleringar ur spel. Företeelsen har ännu inte uppmärksammats i Sverige, dock har den rönt stor uppmärksamhet i samband med rättsfall i bland annat USA, Tyskland och Storbritannien.