Kyrkoherdens lön i Björklinge församling 1910-1932 : En undersökning av dess vardagliga funktion med grund i Martin Heideggers Vara och tid

Sammanfattning: Den här magisteruppsatsen förenar de tre områdena Svenska kyrkans ekonomiska historia, svensk lönebildningshistoria och Martin Heidegger. Jag hävdar inledningsvis att prästerskapets löner är den bästa utgångspunkten för en ekonomisk-historiker som vill ta sig an Svenska kyrkan, och konstaterar mot bakgrund av tidigare forskning om lönebildning på den svenska arbetsmarknaden att lönebegreppet i bristande utsträckning har bearbetats på den mikrohistoriska nivå jag väljer att kalla ”den mänskliga tillvarons nivå”. För att angripa denna nivå definierar jag lönebegreppet utifrån Martin Heideggers teori om människan och hennes möjligheter i den vardagliga världen. Med grund i Heideggers Vara och tid analyserar jag löneutbetalningarna i kontanter till kyrkoherden i Björklinge församling 1910-1932, samt prästgården som var knuten till tjänsten. Resultaten visar att Heideggers ontologi kan vara fruktbar att använda, men att tillämpbarheten vid empiriska studier ännu är begränsad, och att fortsatt teoretiskt arbete är nödvändigt.