”Därför finns det också massor musar…och bara 3 katten…” En studie om grammatiska svårigheter och dess orsaker hos andraspråksinlärare med ryska som modersmål.

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Författare: Galina Granqvist; [2008]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle där en del av landets befolkning har ett annat modersmål än svenska. Kommunikation över språkgränserna har blivit ett naturligt inslag i vårt liv. Vi har idag ett stort antal modersmål som talas och används i hemmen och det språk som talas utanför hemmen är det svenska språket. Att tillägna sig ett nytt språk ställer stora krav på både individen och samhället.Detta arbete är en kontrastiv undersökning inom området tvåspråkighet av de svenska och ryska språken. Svenskans struktur studeras i ett kontrastivt perspektiv med tyngdpunkt på företeelser i svenskan som brukar vålla problem vid andraspråksinlärning. En utökad kunskap om elevernas första språk är ett mycket värdefullt inslag i andraspråkinlärning.Min avgränsning är att bara koncentrera mig på den grammatiska delen. Grammatikundervisning är ett viktigt moment inom ämnet. Genom att identifiera olika grammatiska svårigheter, och inte minst de som är relaterade till elevernas språkliga bakgrund, kan man få den kunskap som behövs för att underlätta vid inlärningen av svenska som andraspråk.Grammatiska fel som andraspråksinlärare inom sfi med ryska som modersmål gör i sin fria skriftliga produktion analyseras med hjälp av två analyser: kontrastiv analys och felanalys. Studien visar att med hjälp av den kontrastiva analysen som redovisar för strukturella språkliga skillnader mellan ryskan och svenskan skulle man delvis kunna förutse vilka svårigheter en inlärare med ryska som modersmålet har att vänta. Med hjälp av felanalysen både kartläggs och analyseras alla de svårigheter som 13 ryska inlärare hade i sina texter/utdrag från nationella sfi-prov.I studiens felanalys används både mottagar- och sändaraspekterna eftersom syftet med arbetet är att hitta fel i målspråket (mottagarrelaterad aspekt) samt att försöka förklara dessa fel utifrån inlärarens hypoteser som kan ha uppstått p.g.a. interferens eller övergeneraliseringar (sändarrelaterad aspekt).Den kontrastiva analysen blir då ett naturligt inslag inom den sändarrelaterade aspekten i studiens felanalys. Denna analys kunde förklara en del av felen, medan felanalysen gjorde det möjligt att identifiera och förklara de flesta grammatiska svårigheter i inlärarnas texter.Jag har funnit att de typer av fel som inlärarna gjorde i stort sett motsvarade vad jag förväntade mig. De mest frekventa felgrupperna för inlärarna blev: ordföljd, bestämdhet och bruk av artikel samt verb. De mindre frekventa felgrupperna innefattade prepositionsbruk, pluralbildning hos substantiv, genus- och numeruskongruens (adjektiv och substantiv) samt fel val av bisatsinledare/konjunktion.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)