Innovationsprocessen : från förnyelsebart material till produkt

Detta är en Master-uppsats från SLU/Dept. of Forest Products

Sammanfattning: Det pågår idag en diskussion om klimatfrågor i världen. Ett uttryck för detta är målsättningarna inom EU inom ramen för teknologiplattformarna för skogsindustrier och deras Strategiska forskningsagenda, samt den motsvarande svenska Nationella forskningsagendan. Dessa är båda dokument som understryker att man bör arbeta för att utveckla fler nya material som är förnyelsebara för att kunna ersätta gamla materialtyper. Denna rapport ämnar belysa vilka faktorer som påverkar möjligheten till lyckade innovations-projekt inom skogsindustrin för förnyelsebara material. Studien genomfördes som en fallstudie av innovationsarbetet i samband med materialet som är kommersiellt känt som Durapulp och ägs av skogsföretaget Södra. I korthet är materialet en cellulosabaserad massa med en inblandning av bioplast vilket ger materialet goda beständighetsegenskaper samt innebär att materialet är förnyelsebart. Innovationsprocessen för detta material har genomgått flera olika stadier där det först utvecklades av forskningsinstitutet Innventia i ett gemensamt projekt med medverkande från flera svenska skogsföretag. Därefter har flera olika typer av demonstrationsprojekt genomförts vilket har hjälpt materialet att vidare utvecklas. Materialet har år 2012 satts i kommersiell produktion, ca 10 år efter att den första idén diskuterades. Den bakomliggande teknologin för Durapulp ägs gemensamt av de ingående företagen i Innventias forskningsprojekt, men där de har valt olika typer av applikationer för att kommersialisera Innventias fynd. Studien har utförts med kvalitativ datainsamling genom semi-strukturerade intervjuer av inblandade parter. Resultatdelen är presenterad på ett narrativt och deskriptivt sätt för att läsaren skall kunna tillgodogöra sig hur innovationsprocessen har framskridit. Rapporten innehåller därför också en separat analysdel där resultatet kopplas samman med det teoretiska kapitlet för att sedan dess implikationer skall kunna avhandlas i diskussionskapitlet. En tänkvärd åsikt som framkommit från en respondent i studien har varit bland annat att man skulle kunna erbjuda mikrolån till uppfinnare och entreprenörer för att göra möjligt för dem att exempelvis skapa prototyper, genomföra tester, eller patentera sina innovationer. En annan åsikt som diskuterades av flera respondenter var att man bör eftersträva interdisciplinaritet för att på det sättet tillgodogöra sig så mycket kompetens som möjligt. Studiens viktigaste slutsats är att kontakter, öppenhet och informationsutbyte är viktigt för materialinnovationens framgång. Viktiga individer för ett innovationsprojekt blir därmed, vad som i teorin kallas, grindvakter och är personer som gärna delar med sig av sina kontaktnätverk och ser till att rätt kontakter kan kopplas samman. Vid den punkt när man funnit rätt kontakter är en väg till framgång att låta dem arbeta tillsammans i en autonom projektgrupp för att bäst tillvarata deras kompetenser och erfarenheter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)