Energiförbrukning för olika stommaterial under produktionsfasen av ett flerbostadshus

Sammanfattning: Under en lång tid har det satsats på att energieffektivisera byggnader under dess driftfas, då tidigare studier visar att driftfasen står för 85 procent av en byggnads totala energianvändning på 50 till 100 år, medan produktionsfasen står för 15 procent. Att bara ta hänsyn till klimatbelastning som uppstår under byggnadens bruk, har som konsekvens att energiförbrukningen förskjutits i fas, vilket resulterar i att energifördelningen har förflyttats till en ökad andel i produktionsfasen. Detta examensarbete syftar till att lyfta frågan om byggproduktionens energianvändning, genom att kartlägga hur mycket energi som förbrukas på plats i produktionskedet för att bygga ett flerbostadshus beläget i Umeå.  I detta examensarbete har tre olika stommaterial, platsgjuten betong, stål med prefabricerade betong och trä, undersökts och analyserats. För att projektet ska kunna genomföras har det utgåtts från ett referensobjekt, Kvarteret Sjörået på Tomtebo i Umeå som innefattar tre byggnader om fyra plan vardera, där endast ett fack av ett av husen undersöktes. Studien utgår från att fastställa det energikrävande momentet för de olika stommaterialen, för att sedan beräkna energiförbrukningen för dessa stommaterial baserat på det energikrävande momentet. Under projektets gång har olika aktörer inom byggbranschen kontaktats, simuleringar utförts i programmet TorkaS och en mängd olika antagande gjorts. Gällande mängder material har överförts från rapporten Livscykelanalys med fokus på energianvändning under tillverkningsfasen – en jämförelse mellan olika stommaterial av Mi Von Ahn. Resultatet som fås för det studerade referensobjektet visar att skillnaden i energianvändning för de olika stommaterialen är stor under produktionsfasen för referensobjektet. Resultatet visar att det går mest energi åt för att torka platsgjutna betongelement, då det krävs fläktar som i stort sätt drar mycket energi. När det är frågan om prefabricerade stomelement spelar stomelementens vikt stor roll, då det behövs lyftkranar som är anpassade efter byggelementens tyngd. Dessutom drar lyftkranarna olika mycket el, beroende på elementens vikt och lyfthastighet. Trästommen var mest fördelaktig i denna studie, på grund av stommens lätta vikt. Viktigt att poängtera är att resultatet för denna studie utgår från ett specifikt referensobjekt, vilket innebär att resultatet kan se annorlunda ut beroende på bland annat val av systemgränser.