På spaning efter den tid som flytt? Lärarna i den svenska skolpolitiska debattens offentliga narrativ

Sammanfattning: Resultaten av mycket forskning om läraryrket pekar på att förutsättningarna för att arbeta som lärare har förändrats på senare tid och att läraryrket idag är ett helt annat jobb än vad det tidigare varit. En utgångspunkt för denna studie är att detta kan medföra svårigheter för lärare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka vilka offentliga berättelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses påverka lärarna när det gäller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjälp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers.Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, även om lärarnas betydelse understryks, fokuserar på att den svenska skolan befinner sig i kris och att lärarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhället förväntar sig av dem. Skulden för detta läggs, i materialet, på lärarutbildningen, kommunaliseringen, friskolereformen och hos lärarna själva. Studien argumenterar för att det förekommer en diskursiv kamp mellan en konservativ, konventionell lärardiskurs vilken betonar kunskapsförmedling och ordning och reda och en professionaliseringsdiskurs som betonar läraryrkets flerdimensionella karaktär. Den förra får stöd i den skolpolitiska debatt som analyserats medan den senare framförallt stöds av skolans styrdokument och det pedagogiska forskarsamhället. Uppsatsen konstaterar, med utgångspunkt i det teoretiska perspektiv som styr analysen, att denna kamp allvarligt försvårar möjligheterna till konstruktion av en tydlig yrkesidentitet för lärarna i den svenska skolan.